Dödskallebacken

Jag fick till slut igång Ellinor, hon var på glittrande gott humör när vi äntligen kom ut. Hon blev helt överlycklig när jag tog fram snow-racern och hon upptäckte att man kunde svänga med den. 😀

Pojkarna hade varit i backen gott och väl en halvtimme när vi kom dit, vi bytte åkdon lite härs och tvärs och alla fick prova åka alla varianter.

David åkte och åkte och åkte och åkte, himmel, jag vet inte hur många varv han hann upp i backen!

Det var ganska många barn i backen. Många barn och ett tunt lager snö gjorde att vid vissa delar av backen så yrde det inte snö utan LÖV när man kom farande! 😀 Men det gick fort nog ändå, flera barn kom över drömgränsen – den livsfarliga vägkanten… X-)
David råkade köra på Ellinor så att hon slog sig i huvudet (enda barnet utan hjälm, typiskt…). Då ville hon inte åka mer så vi ”promenerade” lite fram och tillbaka med snow-racern. När jag ville åka igen blev Ellinor ohyggligt sur och drog iväg ut på ängen som ett argt litet troll. Jag såg att hon höll koll på oss hela tiden och när hon till slut hade luskat så långt bort att jag knappt såg henne längre (nästan helt till skolan via alla skogsdungar på vägen) så gick jag ikapp och flirtade upp henne på snow-racern igen.

Sen var det dags att gå hem och dricka varm choklad och fika, pojkarna ville inte stanna kvar och det hade börjat skymma så det var lagom att släpa hem hela bunten. Fast INTE är de lätta, jag började misstänka att bandet till snow-racern skulle gå av så det var bara en kort bit de fick åka alla tre! 😀
Efter fikat lägrade sig lugnet. Ellinor ville pärla och Tobias hakade på, han pärlade ett armband till kusinen hemma i Luleå.
David ritade, och ritade, och ritade, och ritade… Han kunde knappt sluta när det var mat! 🙂

4 svar till “Dödskallebacken”

  1. Först ut i naturen med kälkarna sedan runda av med lite stillsam samvaro vid köksbordet, bra att ni åkte kälke där hemma för här är det nästan ingen snö, bara kallt -18,1º :((

  2. Japp! Eller, det är det vi har kallat den i några år nu. 🙂
    Borde heta ryggbrytarbacken då en mamma på gatan bröt ryggen där för ett par år sedan…

  3. Uschiamig… Vi tar med overallerna, men jag förväntar mig inga extrema utsvävningar i naturen… Kanske en tur med Axi och en korvgrill om det är vindstilla!