Stökigt

Ungefär var trettionde minut vaknar Tobias, hostar upp sig till en hysterisk nivå, ropar ”mamma, mamma! MAH-MAH!” och jag springer på lätta små fötter (not) till honom för att försöka lugna och trösta. Han sitter alltid upp i sängen när jag kommer in, blundande men talför.

Följande är några av de saker har han haft att förtälja när jag fått kontakt med honom:

  • David sade att jag inte fick städa! (på vägen in till honom hörde jag honom säga ”nej David, jag vill inte städa!”).
  • Det var andra rymdgubbar där, de var blåa (inget mer Scooby Do på ett tag, I tell ya!).
  • Det var skelett där (skelett har varit väldigt stort för honom senaste månaderna).
  • Legogubbarna byggde en fälla där han fastnade, han kunde inte komma ut (han har byggt en hel del med lego senaste dagarna).
  • Jag har en massa gamla saker (öh, jaha).

Sedan ett par timmar tillbaka har jag slagit av värmen i rummet och ställt upp hans fönster, det är förhållandevis varmt ute så det har ännu inte blivit speciellt kallt därinne. Men jag upplever att hostan inte är det som får honom att vakna nu utan drömmarna.

David hostar väldigt mycket, men inte nog för att väcka honom verkar det som.
Nu måste jag ta mitt susande huvud och gå och sova!

2 svar till “Stökigt”

  1. Mer synd om Tobias i det där läget faktiskt. 🙂 Till slut övertalade han mig att han borde få sova i vår säng, och då blev det ju väldigt lugnt. När sedan S anslöt kunde jag stänga av alla sensorer och ägna mig åt att sova bort min egen förkylning.