David går!!!

Där kom det! Nu plötsligt släpper han taget om det han håller i och går iväg till nästa intressanta grej! 😀

Härligt jobbat älskade lillgrabb!!! 🙂

Det är helt otroligt att se, tänk att man blir så totalt lycklig av att se de där stapplande men bestämda stegen. 😀 Gu så vi har övat och övat och övat… På sista tiden har vi gått långt och ofta med honom, oftast bara hållande honom i ena handen. Han känns sådär lagom stadig och han tar ibland ett par steg i alternativa riktningar mot den vi färdas i, men han går.
Säkert kommer det att dröja innan han helt väljer att gå före att krypa, innan han självsäkert kan gå utan att ha ställt siktet på något speciellt på andra sidan. Men går gör han! 🙂

Svårt att låta bli att tänka på att det är precis så man måste göra själv – man måste sätta ett mål och sen bara ta sig dit helt utan tankar på större eller mindre hinder som kommer på vägen dit.

4 svar till “David går!!!”

  1. fantastiskt, krama honom…. men kom ihåg datumet när han började gå och åt sitt eget håll 🙂

  2. Fint skrivet pappa och krama lillgubben från oss också! Jag skall berätta åt Norah och Ruben, att nu kan Lill-David gå!

  3. Krama lilla ”busen nr.2 ”
    Nu får Tobias springa ännu fortare
    för att hinna först.

  4. Ja jösses, jag kramar och kramar, fattar inte hur vi någonsin klarade oss utan denna lilla gubbe i våra liv. *kär*