Dag på resfot

Idag lämnade syrran oss för att förmera sina barnmorskekunskaper på Lidingö. På morgonen stod jag och Tobias innanför vardagsrumsfönstret och såg S och moster gå ”uppför stora trappan” som Tobias kallar backen upp mot busshållplatsen.
Bilen hade vi ansvar för och så snart David vaknat och ätit packade vi in oss, vagnen och återvinningen i bilen för att börja vår dag på resande fot. 🙂

Jag kände mig modig och tillräckligt energisk för att bara packa enkelvagnen och därmed låta Tobias transportera sig själv med egna fötter och ståbräda om det knep.

David somnade nästan innan vi lämnat vår gata. Sen bar det av till återvinning, hej och hå, sen till macken för att tanka och tvätta bilen. David vaknade till under någon av momenten i tvätten men somnade prompt om när bilen började rulla igen. Därefter körde vi vilse på vägen till verkstaden som skulle serva bilen idag. Hmmhmmmhh… skulle haft en GPS! 😀 Men ungefär 200 meter från verkstaden ringde jag nummerupplysningen för att få nummer och adressinformation. När de berättade vad adressen var insåg jag att jag faktiskt var precis där och tackade glatt och körde upp till själva stället. 😎 Borde lita mer på min egen orienteringsförmåga, alltså inte ge upp så snabbt! 😀

Tobias somnade medan jag pratade med nummerupplysningen men vaknade otroligt nog lätt och glatt när jag väckte honom för att kliva ur bilen ett par minuter senare. David vaknade självmant ungefär samtidigt som Tobias somnade. Vi lämnade alltså bilen och påbörjade den mest efterlängtade delen av dagen – buss- och TÅG-åkande. 😀 Tobias var överlycklig. Det var HUR spännande som helst att få gå upp på bussen själv och sitta själv, trycka på knappen och titta på snabba tåg och långa tåg och stillastående tåg och vårt tåg. 😀 David hängde med och var ganska go och glad även om han nog tyckte att en del av tågen var väl så bullriga.

Buss från verkstan till tåget, tåg till Väsby, buss från stationen och hem. Tobias stannade ute och lekte en stund medan jag preppade lunch och vi hann både lunch och mellanmål innan det var dags att hoppa i overall och skor igen och påbörja återresan. David somnade medan jag ammade honom hemma i soffan men vaknade såklart och låg redan efter ett par steg utanför dörren och plirade med runda små blå mot omgivningarna.
Tobias lycka var fullständig när han insåg att vi skulle åka mer tåg. Tåg är stort just nu! 🙂
Han är otroligt duktig på att gå nu (jämfört med för ett halvår sedan). Det var bara ett par gånger han stannade av och hittade på något annat (bland annat en och annan pöl som måste närstuderas).

Först hade vi tur, vi missade nästan bussen men den otroligt snälle föraren stannade och släppte på oss en bit från hållplatsen. Tobias pladdrade glatt på och tryckte inte på knappen förrän det var dags att stiga av på stationen. Nu hade vi mindre tur eftersom första tåget av någon okänd anledning inte dök upp förrän efter 45 minuter. Hå hå ja ja, bara att promenera och titta på tåg och till slut gå in och värma oss på stationen. Oturen hängde med ytterligare ett tag eftersom bussjäkeln i andra änden åkte utan att någonsin ens fundera på att öppna bakdörrarna trots att jag både tryckte på knappen och knackade på dörren!
MEN DET VAR JU TUR för det var fel buss… 😀

Jag var lite lätt småstressad där och ringde S som kunde ge mig det tacksamt sköna beskedet att det var en annan buss jag skulle åka med (som jag förvisso också missat men som hade tätare avgångstider…). 😀 Tobias larvade på och flirtade med pensionärer och smakade på träbänkar och annat sanitärt olämpligt kring busshållplatsen. David satt relativt lugnt i vagnen och tittade på sin storebrors härjningar.
Tur hade vi också i att verkstan, som egentligen stänger 17:00 lugnt förklarade att ”det är lugnt, jag jobbar till halv sju idag, du hinner”. 🙂

Vi kom oss dit, vi betalade för oss, hälsade på en vovve som jobbade tillsammans med sin husse och packade in oss i bilen. Just innan vi gick ut till bilen började David gråta och han slutade inte. :-[ Jag fick stanna i Stora Wäsby för att försöka åtgärda de mest basala problemen, mat och nya blöjor. Det var ett bra stopp och David både åt, ammade och fick ny blöja. Tobias passade på att hälla ut lite mjölk ned i overallen så han fick åka resten av resan i långkalsong och tröja…
Men David var nog lite för trött för han grät mer eller mindre hysteriskt resten av resan. Resan som denna sista del av dagen/kvällen gick för att hämta hem S som väntade troget på oss.
David somnade någonstans inte långt hemifrån och vaknade när bilen stannat, tack och lov somnade han som en sten när han fått sträcka ut sig i mörka trygga sovrummet hemma! Puh!

Tobias sade när vi lämnade Stora Wäsby ”nu hämta pappa och moster?”. Nej, fick jag ju svara – inte moster, bara pappa. *kram* till födelsedagsmostern i efterskott, det har varit så kul att ha dig här!

2 svar till “Dag på resfot”

  1. Ja det kan man LUGNT säga… huja. 😀 Fast det var rätt skoj ändå, trots trilskande tåg och lite glest mellan måltiderna.
    När man inte har speciellt mycket att göra är det faktiskt ingen dum idé att bara sätta sig på tåget sådär, Tobias var ju i sjunde himlen hela dagen över detta. 🙂