Piano


Vi fikade på caféet på Löwet idag medan vi väntade på läkartiden. Därinne hade de ett gammalt piano som Tobias givetvis upptäckte efter ett par minuter. Han klinkade ganska entusiastiskt på det och jag oroade mig lite för de övriga (2) cafébesökarnas öron. Men han slutade frivilligt när fikat var uppdukat.

När vi sedan var på väg och gå ursäktade sig en man och kommenterade Tobias ”spelande” på pianot. Jag ursäktade mig å sonens vägnar men mannen sade ”inte alls!”. Han förklarade att han lyssnar en hel del på klassisk musik och att han tyckte att det Tobias klinkat fram inte alls lät som det brukar när barn spelar piano. Han tyckte också att vi skulle se till att Tobias fick möjlighet att lära sig spela piano, eftersom ”alla de stora” börjat som tvååringar. 😀 Han sade att han först inte ens tänkt på att Tobias spelat på pianot utan antagit att det var radion och att han hört moderna impressionister som låtit ”värre”. 😀

Jamen vaddåba! 😀

Jag tackade för hans ord (och tänkte bara litegrann på att de har en psykiatrisk mottagning där på Löwet). Faktum är att både jag och S har reflekterat över att det inte låter helt otäckt när Tobias faktiskt spelar på keyboardet han fick i födelsedagspresent (han brukar oftast låta det spela sina demo-sånger, men ibland spelar han själv). 🙂

Ett svar till “Piano”