Attans


”Tog ni lite sovmorgon idag?” var kommentaren när jag och Tobias dök upp på dagis vid 9:30. Ja, jo. Vad skall man svara? VI GRÄLADE HELA MORGONEN. Men jag kände inte för att börja gå igenom alla smådetaljer kring hur tjurig Tobias var innan vi kom dit, med alla dagisbarnen hängande runt vagnen och en småledsen Tobias klängande på mina ben.
Hur som helst hade Tobias avdelning gått till skogen och han fick stanna kvar och leka i sandlådan med de stora barnen på de andra avdelningarna. Attans! Det är så tråkigt att han missar sådana där grejer när han är där så sällan dessutom!

Idag nådde hans ”villenintede” (vill inte) nya höjder. Han ville inte vakna, begripligt med tanke på att han nattsuddat en hel del, han somnade nog inte förrän vid 23-tiden. Han ville inte gå ned. Han ville inte äta gröt. Han ville inte gå upp. Han ville inte borsta tänderna. Han ville inte klä på sig. Han ville inte gå ned och klä på sig ytterkläder. Han ville inte gå till dagis. Han ville inte stanna hemma. GÄÄÄÄÄHHHH.
Jag blev ruskigt arg till slut när jag i flera minuter försökt stoppa ned tröjan i byxan på en liten sprattlande och klösande människa och skrek rakt ut. Då slutade Tobias sprattla och började gråta ynkligt istället. Vi kramades en lång stund och sen gick det jättebra att klä på sig resten av kläderna, han till och med hjälpte till!
*suckar*

Så vi blev sena. 24 minuter senare än vad vi hade varit om vi inte grälat om allt. Vi MÅSTE börja stiga upp tidigare. Så är det bara.

3 svar till “Attans”