Misslyckad mammadag

Hur det svänger. Igår var allt så bra och jag kände det som om jag faktiskt kanske trots allt klarar av det här jobbet, att vara mamma.

Efter föregående blogginlägg vidtog ytterligare ett par timmar av hysterisk GRÅT och SKRIK från alla inblandade och jag både grät och kände att jag borde ringa S och be honom komma hem. Till slut fick jag oss alla tre i säng igen (tillsammans, i Tobias) och skickade ett trött sms till S om kaoset.

Han kom hem. Nu har vi fått en rejäl middagslur, David sover ännu. Hur kvällen än blir MÅSTE den bli bättre än denna förmiddag!