Krasch!


Nu på morgonen hände det som jag precis varenda dag oroar mig mest för – trafiksituationen de rapporterade om på radion var orsakad av S. 🙁 Fy fanken!

Han mår bra, han slog i knät i ratten men det har redan slutat göra ont. Däremot har han ont i magen och sitter därför på Karolinska för att dubbelkolla vad det kan vara. Ambulans/vårdpersonal på plats förklarade att hans magsmärtor och illamående var situationsberoende och inte krävde vård. Men han har lite ont och jag tycker det är skönt att han tog sig till Karro för säkerhets skull. FY FANKEN. 🙁 Jag önskar jag kunde vara där med honom!

Det var ett så kallat ”plötsligt köslut” som dök upp tre bilar framför honom. En taxibil två bilar framför bytte fil, först in framför och sen snabbt ut igen och så pallnitade den taxibilen som körde direkt framför S för detta ”köslut” och S hade inte en chans att hinna få stopp på vår bil i tid. Usch! Motorhuven och kylaren på volvon är kaput, en av taxibilens passagerare fick åka in till Karolinska och undersöka en värkande nacke. Det var ett ganska stort glapp till bilen bakom vår så de hann TACK OCH LOV få stopp på sitt fordon och vår lilla volvo blev inte påkörd bakifrån och S klarade sin nacke, gudskelov!

Åh, så otroligt fruktansvärt hemskt. Tur att det inte var värre. TUR! TUR TUR TUR! TACK GODE GUD. Hemska hemska tankar forsar genom mitt huvud, jag kan inte låta bli. Jag blir gråtfärdig vid bara tanken på hur nära det varit att något mycket mycket värre skulle kunna hända. USCH! Men oh sådan TUR vi haft. Oj oj oj. Oj oj.