Reaktion

Måndag eftermiddag – synd om gossen!

Natten till måndag var utan tvekan Davids stökigaste hittills. Han inledde kvällen med att slungkräkas upp en massa mat över framförallt mig och sängen (vi överlever). Han sov inte, slumrade möjligtvis ett par ögonblick. Han ville inte äta och han vred sig som i smärtor och viftade med armarna och spretade med benen, djupt olycklig. Han grät eller skrek inte speciellt mycket, lyckligtvis. Men det var lögn att försöka få någon nattsömn i alla fall. Jag vakade första halvan av natten och S vakade andra halvan. Han hade ingen temperatur, men det var ingen förbättring efter natten.

Under dagen som följde blev David rödare och rödare. Det var otäckt att se och jag var hemskt nära gråten av oro flera gånger. Han var väldigt ledsen och det gick inte att ta miste på att det var något som inte stod rätt till. Till slut ringde jag vårdguiden som rådde oss att ta in honom till Akuten för att låta dem ta en titt.

S hade varit på huppegupp hela dagen så när han kom hem åkte vi direkt till barnakuten på Danderyds sjukhus där de kunde bekräfta att hans röda tillstånd inte alls var normalt men att det är nästan helt omöjligt att veta vad det kan bero av (speciellt som han inte har feber eller andra symptom på att han inte mår bra). Så de bad mig att försöka testa en mjölkfri diet och skrev ut ett recept för Tavegyl som vi skall ge David två gånger om dagen åtminstone till symptomen har gett med sig.

Han fick en första dos där på barnakuten och TACK OCH LOV har så gott som all rödfläckighet gett med sig idag. Så gott som hela dagen idag har han varit ”sig själv”. Så liten han är har vi ju knappast känt honom länge nog för att kunna säga vad som är ”normalt” för den lille mannen men hudfärgen och allmänläget verkar indikera att det är lite lättare att vara David igen. *glad*

Tisdag lunch

Vi har köpt ett urval mjölkfria soja/risprodukter som jag kan ersätta mjölken med och lyckligtvis var brödet vi köpt tidigare helt mjölkfritt. Jag skall prova med detta en vecka och sen får vi väl se vad som händer, jag har för mig att man bör kunna se resultat av dietförändringar ganska omedelbart på de här små liven… Läkaren på Danderyds sjukhus skrev ut en remiss till Löwet så att vi skall få uppföljning därifrån. Nu när han är bättre igen känns det inte fullt så akut med det, men det är helt nödvändigt att få reda på vad i allsin dagar det kan ha varit som orsakade denna helt galna reaktion!
Det är otroligt svårt att gissa vad det kan vara, det förstår jag verkligen. Det enda jag på rak arm kan komma på att jag ätit som kan vara ”nytt” för David är:

  • äpple med skal
  • kantarellpaj
  • hallonsås

Sen var vi på kalas i lördags och då pratade jag med ett par hundar men tvättade ganska noggrannt händerna direkt efteråt (jag vet ju att jag själv får knasiga ögon om jag inte gör det) och så vet jag att Tobias blev myggbiten på höger tinning när jag bytte en blöja. Kan någon av detta spöka?

Hur som helst har jag svårt att uttrycka hur skönt det är att han inte längre har den helt galna rödflammiga huden (han var helt rödflammig om huvudet, inklusive skalpen, och resten av kroppen var rödprickig). Nu skall jag strax gå och lägga mig, jag misstänker att han är sugen på lite nattmat. 🙂

Tisdag kväll