Liten tjej

image

Delar smokk med babydockan!

image

S dokumenterar sista föräldralediga dagarna fint.

Liten tjej med STOR vilja.

Ikväll hade hon extremt svårt att somna. Jag ploppade ned henne i sängen vid 20:30 och inte förrän vi nu (återigen) ligger tillsammans i mörkret i sovrummet visar hon tendenser till sömn.

Lilla, envisa, tjejen hade gett sig DEN på att jag skulle ligga brevid henne. Varje gång jag lade ned henne på kudden flög hennes lilla arm upp och klappade på min sängkant där intill hennes. Precis som jag brukar göra från mitt håll när jag tycker att hon skall sova – klappa på kudden och uppmana till sömn…

Men jag gav mig inte första timmarna. Sen gav jag mig, sov en timme, väcktes av ledsen Tobias som inte kunde sova – då hade inte Ellinor sovit alls! (hon KAN ju ha sovit men eftersom hon stod upp och pratade/sjöng så misstänkte jag att hon bara fortsatt när jag somnat). Hon har sjungit och ropat och klagat, när jag gick in till henne möttes jag alltid av ett glatt ”heeejj!”… X-)

Nu på slutet steg jag upp för att släcka ned huset och borsta tanden, då blev hon absolut helt hysterisk så jag tror hennes energinivåer slutligen tagit slut. Och nu verkar det, ta-i-trä som om hon faktiskt kommer att komma till ro.

Godnatt!

image

image

image

Kaffekalas med babydockan och Kitty tidigare idag. S fotograferade.

Om dagarna…

Notera frånvaron av färg på färgpennans spets…

Ellinor har lärt sig klättra som sagt. När så storebror (David) så generöst lämnar en teckning och en färgpenna på bordet måste man ju göra något av det…

Talang för färgläggning!

Talang för färgläggning!

Vi glömmer hela tiden att hon kan klättra. Igår var jag i tvättstugan, hade inte dukat av bordet ännu och så hör jag plötsligt ett ”KLANG-KLANG-KLANG” från köket och rusar in…

…där sitter Ellinor, glatt, uppe på bordet. Glaslock i ena handen slev i andra, bankandes på grytan som stod kvar på middagsbordet! X-) Tur som var är hon inte i det läget så känslig för föräldraingripanden utan låter sig som oftast plockas ned och befrias från olämpliga ”leksaker”… 😀 Annars är hon inte den som skräder orden när man avbryter något för henne intressant, himmel vad man får veta att man lever! 😀

Myys.

Myys.

Ellinor har fortfarande kvar den där oemotståndliga impulsen att lägga sig och myyysa på mjuka saker. Kuddar på golvet inkluderat. 🙂

Sen älskar hon skor också, så lyckan är fullständig när hon får hjälp att ta på sig sina skor och kan klampa omkring hemma… 🙂

 

Vissa dagar längtar jag hem mer än lämpligt, speciellt när S skickar så fantastiska bilder (som de här ovan) från livet där hemma.

Första dagen

Inte helt nöjd med klädmängden!

Idag började vi skola in David på dagis. Herregud… Han är så stor och så pyttepyttepytteliten samtidigt. Oj oj oj.
Jag hoppas han är så trygg som han känns, att han kommer att hitta sin plats i gruppen och kanske hitta en favoritfröken som Tobias gjorde. Jag hoppas att vi kommer att känna att det är värt det, att han utvecklas och lär sig saker och kommer hem fortfarande samma gossiga tossiga lilla pojke.

Tre dagar skall vi vara tillsammans med honom där mellan nio och två, på torsdag lämnar vi honom ett par timmar och nästa vecka skall han vara där utan oss men korta dagar (9-14).
Sen blir det heltid och slut på pappaledigheten för S.

Idag var S där, fick ta fighten med storebror som inte alls ville förstå att han inte kunde vara med småbarnen hela dagen. Förskollärarna var duktiga och lät Tobias komma in på småbarnsavdelningen men avledde hans uppmärksamhet tillsammans med de barn som var hans gamla avdelning så att David fick lära känna den nya miljön utan att pankas på av storebror. Tobias fick äta tillsammans med brorsan och pappa och ville sen komma in och sova med de små, men då lyckades de till slut övertala honom att gå över till sin avdelning och leka istället (han var ju inte intresserad av att sova ändå).

Tipset för morgondagen då jag skall vara med barnen är att lämna Tobias först, precis som vanligt och sen gå över till Davids avdelning. Men vi skall hur som helst börja med att vara ute och leka imorgon så vi får se hur det artar sig.

Arbetslaget

Trädgårdsarbetarna. Notera Davids flit – han till och med smakar på jorden för att vara säker på att den håller hög kvalitet… Familjen har snickrat och lagat sandkakor idag, och tagit med lillebror och nya fotbollen på promenad. 🙂

Kryper!! :-)

Tobias tog sina första trevande ”steg” krypandes idag! 😀
Så häftigt alltså! Att man kan bli så glad för en sån till synes liten grej… 🙂 Men så är det, det är ju hur roligt som helst, han kryper! 🙂 Jag har hört så mycket om hur viktigt det är för barnets utveckling att de lär sig krypa så jag hade hunnit börja bygga upp en hemlig oro för att det kanske trots allt låg något i de där sakerna man hört/läst.

Ställer sig upp gör han också, halkiga sockor till trots, upp står han. Han ställer sig upp mot precis allt som står stilla, möbler eller varför inte personer (mammor och pappor som kryper omkring på golvet är ypperligt roliga att ställa sig upp mot). Han har antingen blivit lite duktigare på att bedöma vad som står stilla eller så har vi bara haft en otrolig tur idag, han har inte trillat en enda gång. 🙂 Under veckan har vi varit tvungen att hålla i vardagsrumsbordet varje gång han varit i närheten så vi köpte en fin rund ljusgrön korthårig matta att ha under, så nu behöver vi inte oroa oss för att det skall halka omkring för mycket (bordet väger alldelens för lite för en liten envis klätterbebis).

Farmor med sambo tog ett tårfyllt farväl och körde hemmåt i morse. Jag och Tobias har varit på ranten hela dagen, promenerade till centrum, fikade med Matilda och hennes mamma och sen gick vi via en lekpark hem till dem och lagade mat. När båda ungarna ätit promenerade vi tillbaka hit. Matildas pappa sitter här hos oss och spelar Civilization tillsammans med S och Skelleftekompisen. 🙂 Altanen är färdigbyggd (!). I morgon blir S första ”riktiga” pappalediga dag och min andra ”riktiga” vecka tillbaka på arbetet.