Mammatrix: Non-stick disk

Jag har slitit med att diska de där braiga ugnsplåt-non-stick-pappren man kan återanvända. Hittade dessutom nya på Clas-Olle för en spottstyver så nu har jag flera. Men varje gång jag diskar dem blir jag lite förbannad över att de dels är meckiga att få ren och sen skall de hängtorka och droppa någonstans/överallt… Till jag plötsligen kom på att man KAN ju torka dem också.

Doh!

Jag vet, jag ÄR slow… (ni visste säkert redan det här). X-)



Et violà, le duk is torr och kan stuvas undan på en gång! 🙂

Tvätta bort ansiktsfärg från unga människor

Oväntat bra! Jag letade efter vad jag skulle kunna tvätta bort den svarta ansiktsfärgen från Tobias ansikte, speciellt känsligt eftersom jag målat honom runt ögonen.

Jag har ju inga sådana där ansiktstvättprodukter eller makeup removers etc så jag rotade runt och hittade denna – badtvål för nyföddingar! 😀 Faktum var att jag tänkte att det nog mest var olja men insåg (förskräckt) när jag gnuggade den med Natusan first touch bath indränkta bomullsrondellen kring hans ögon så löddrade det!

Men inte ett pip från killen!

Jag är helt säker på att det kom in tvållösning i hans ögon, men den måste alltså vara så extremt mild att det inte sved det minsta! Helt perfekt! 🙂

 

Ny regel

Ni vet den där första plättan, eller pannkakan som man säger här nere. Den där som alltid smakar lite av det man senast stekte i stekpannan. Här i huset är den från och med idag MIN bara min. Förr brukade jag dela den mellan barnen och det blev alltid ett herrans liv (föreställ er hungriga fågelungar). Dessutom brukar mitt tålamod vara så gott som obefintligt när jag är hungrig. Så idag instiftade jag enväldigt regeln om att den där första är mammas. En mammapankis. Idag smakade den lätt av isterband, det var gott.

Mammatrix: Urvuxna bebisbadlakan

Mammatrix: Urvuxna bebisbadlakan som skötbordsunderlägg.

Ellinor har vuxit ur alla små bebisbadlakan med ”huva” som hon fått och ärvt av sina bröder. De mjuka ultrafina små frottésakerna har legat oanvända på hyllan under skötbordet i åtminstone ett år men så idag fick jag av nöd upptäcka att de är rent fantastiskt fiffiga ”skötbordshanddukar”. Det finns proffsiga dylika överdrag att köpa (”Skötsam” från IKEA tex) men jag har genom åren insett att det funkar bra med en helt vanlig handduk där, speciellt som de ibland byts flera gånger om dagen… (sällsynt nuförtiden dock). 🙂 Så jag har haft ett gäng dedikerade ”skötbordshanddukar” (bajsdukar…) liggande vid de två skötborden. Idag hade jag glömt lägga på ett nytt och uppenbarligen glömt att fylla på lagret på hyllan under.

Ryckte då fram en av de gamla badhanddukarna och upptäckte att på diagonalen lägger man fast handduken ganska smuckt  så att den inte glider omkring och så får fröken fräken en händig liten huva på sitt nytvättade hår också! 🙂

Vi myser ännu på skötbordet.

Jag vet att den tiden är fladdrande nära att vara helt över så jag myser allt vad jag kan, när det går. Damen i fråga kan vara GANSKA osugen på att bli bytt på ibland (som morfarn kan bära vittne om!) och då är det inte lika mycket mys som all-in distraktion och stränghet som gäller… 😀 Men jag myser så ofta jag kan och efter en lång frunch och en lång dusch idag så var damen på ett alldeles strålande humör! 🙂

 

 

Kärleksfull upprepning

ALLT det här är numera märkt, ommärkt i vissa fall.

Klädfynd från Klädbytardagarna. ALLT det här är numera märkt, ommärkt i vissa fall.

Jag brukar försöka märka ALLT barnen har med sig och på sig till skola och förskola med deras namn, hatar att få höra att ”ingen märker barnens kläder så vi brukar samla ihop allt och ge bort det till röda korset” (typ). Jag märker ALLT och ändå försvinner kläder på skolan (på förskolan är det en briiis, där försvinner absolut ingenting!). Varför fylls de där upphittatlådorna hela tiden? Orkar man inte kolla lapparna i kläderna? Eller, jag vet inte. Jag kollar igenom de där lådorna ett par gånger i veckan, undrar över märkeskläder, fina jackor, jeans, skor, cykelhjälmar – saknar man inte dem? Men det är förstås massor som är omärkt.

 

Var försvinner Tobias kläder? Varför?

 

Han glömmer dem själv här och där. Just nu är det regnbyxor, regnjacka, x-antal vantar, ett par mössor, gympabyxor, sockar, ett par kallingar och ett pennfodral på rymmen.

 

Kanske hittar vi igen dem? Kanske ligger de i någon av de femton (?) andra ingångarnas upphittatlådor? På förskolan brukade jag sporadiskt gå igenom upphittatkorgarna på de andra avdelningarna för att hitta igen någon enstaka vante eller mössa. Men på skolan finns det så många dörrar (alla klasser har egna tror jag baske mig), det går ju bara inte. De kommer säkert till rätta. När den familj som råkat få med Tobias fina regnbyxor hem råkar kolla på lappen där det står ett helt annat namn kommer den säkert att dyka upp i en upphittatlåda någonstans. Eller så ligger de grundligt ihopknölade någonstans inne i pojkarnas omklädningsrum utanför gympasalen dit jag inte får gå in och leta.

 

Men hur som. Jag märker allt. Har på senare tid HELT lagt av med att vara finstilt och diskret – på sådana här ”dussinvantar” (eller, fempack man köper för 59kr på matbutiken) brukar jag använda värsta spritpennan och brassa på med barnets initialer PÅ UTSIDAN av vanten… 🙂 De här vantarna förväntar jag mig ändå inte att något annat barn skall ha förmånen att ärva.

Mammatrix. Inte vackert men oh så enkelt det är att hitta rätt barns vante...

Mammatrix. Inte vackert men oh så enkelt det är att hitta rätt barns vante…

Varje gång jag diskar en flaska eller tvättar en vante brukar det vara läge att fylla i namnmärkningen dessutom, så jag skriver, tvättar, kollar, skriver igen, till plagget antingen slits ut eller växes ut ur. Men jag gör det gärna – det känns bra att veta att OM någon ser de där vantarna/byxorna drällandes någonstans så går det att lista ut att det finns en ägare som går att leta reda på.

Just den här märkningen är ju lite extra rolig att tillverka... (creeper på Tobias och "spökgrotta" på Davids). :-)

Just den här märkningen är ju lite extra rolig att tillverka… (creeper på Tobias och ”spökgrotta” på Davids). 🙂

BeSafe iZi Kid X1 – Rengöra… alla andra steg!

image

Nakenstol.

Ja alltså, bättre sent än aldrig.

 

Nu är det dags att ta den tvättade och lagade klädseln och montera på den på stolen igen. Imorgon flyger den med oss till Luleå där den skall få bo hos morfarn så länge Ellinor är liten nog (fyra år, sen blir det framåtvänt).

 

Hur gick det med tvätten? Ja alltså, väl använd bilbarnstolsklädsel överlever INTE tvättmaskinstvätt. De ställen som var tunnslitna blev det hål på och de ställen som vi inte visste var slitna blev riktigt tunnslitna. Så klädseln fick hälsa på mormor som hittade ett härdigt (bävernylon?) tyg som syddes fast över hela framkanten för att laga de himska hålen. Vi kom överens om att ”ta i” lite och lägga på mer förstärkning utifall att tyget kanske inte längre var så starkt – det nöts en hel del av alla resor i och ur stolen med små skor och ben… Det blev riktigt fint sedan när det var lappat och klart! 🙂

Jag gruvade mig lite inför jobbet, men jag mindes också att jag reflekterat över att det inte alls var så svårt att ta av klädseln som jag initialt trodde när jag började (saxen hängde i luften…). Minns för all del byglarna barnets säkerhetssele sitter fast i, plättlätt hakar man in selens öglor runt metallen och så sitter det fint fast igen.

 

image

Stora krokar som håller fast selen, bara att kroka fast den!

Men gör detta INNAN du fäst klädseln innanför alla kanter…! Annars måste man sannolikt göra om just den delen eftersom bälteskrokarna sitter rätt så långt ned i stolen.

image

Omöjlig.

 

image

På plats, tyget tight runtom.

Selen spänner man på en knapp intill punkten där selesspännarstroppen sitter, den plastgrunkan passar precis in i hålet i dynan/klädseln. Men det är MYCKET precist. Jag använde en trubbig barnkniv, en del tålamod och lite tur för att bända in tygets kanter runtom. Men det blev helt OK resultat! 🙂

image

Tyget är fodrat och så gott som helt oelastiskt så förbered för lite förhöjd kroppstemperatur när du sträcker och petar ned tyget mellan stolens kanter.image

Trubbig välanvänd smörkniv av trä kom till mycket god användning här! Den överlevde märkvärdigt nog. 😀

imageAlla delar på plats (utom de jag monterat löst och lagt på golvet förstås…)!

Det hela tog på sin höjd 20 minuter.

Jag kan rekommendera vem som helst att göra det – ingen instruktion krävs, speciellt om man själv demonterat tyget. Däremot är det ju lite tråkigt att tyget 1) gick sönder och 2) gick sönder ännu mer i tvätten. Det får stolen minuspoäng på.

I övrigt har den tjänat oss väl, Tobias sov fint i den, man kan vinkla upp den ganska bra för att få rätt lutning på huvudet. Däremot upplevde vi den snäppet mer skrymmande än den David hade. Vi behåller för övrigt Davids gamla stol här hemma så får den fortsätta vara Ellinors vardagsstol.

Familjeliv – BeSafe izi kid bilbarnstol, hur få loss överdraget på stolsdynan för att tvätta? Måste man klippa? (hade jag läst den mer noggrant hade jag sparat mycket tid åtminstone vid lossplockning..)

Mammatrix: Tejpa ihop

image

Varför skall man tejpa ihop en gammal välläst gratistidning från Lego-klubben?

Jo, förutom att pojkarna tittar i dem oavsett skick och många många gånger – tejpar man ihop delarna man hittar på golvet när minstingen definitivt lärt sig ställa sig på knä och dra ned tidningar så får man veta exakt hur mycket av tidningen barnet i fråga satt i sig!

😎