Pärlplattefabrik

Pärlplattefabrikens verksamhet återupptogs omedelbart när vi kommit hem från Knatteskutt. Tur jag köpte på mig många pärlor vid en utförsäljning för några år sedan! 🙂

Ta en bild härifrån mamma

Så ytterligare en platta.

Så lite paus-studs-dans på det! 😀

Samtal med hungrigt barn vid kvällstandborstning

Ellinor: men när skall vi äta frukost?

Jag: imorgon bitti, då får du en skål med fil och flingor. Räcker inte det så får du en skål till och räcker inte det så får du en smörgås.

Ellinor: ..eller en katt.

Jag: men en katt kan du ju inte äta.

Ellinor  (efter en millisekunds fundering): ..om man grillar den?

 

Ehhh… Vi väntar kanske lite med husdjur va?! 😀

Jullov, härliga SJUKA jullov! (Del 3 av 3)

Inser ju nu i tredje inlägget att rubriken är ganska missvisande – det är ju bara sista tredjedelen som var sjuk, så jag ändrade de andra två! Så så väldigt sjuka var vi ju inte om man ser till hela jullovet men det känns som om ”alla” varit sjuka i jul, utan undantag, både inom familjen och utom, både i Sverige och Norge. USCH. Mindre sådant till nästa år tack!

När vi kom hem från Luleå klockade båda pojkarn in på rätt hög feber och var väldigt slitna. Vi stannade och käkade lunch på Preem på vägen hem, otippat bra (liten lekplats och plocksallad)! Finns ju gubevars en food court (eller åtminstone ett fyrtal restauranger) alldeles bakom Preem, men efter övervägande kändes det som det enklaste alternativet.

Tobias stupade ner i soffan och blev kvar där resten av dagen. De andra två tog det väldigt lugnt, återknöt bekantskapen med julklappar och njöt av friden. 🙂

P1011821 P1011822 P1011824

Jag bestämde att det skulle vara en spelfri, och nästan TV-fri dag – lite senare på eftermiddagen tittade vi på film och David hittade en låda att bädda ned sig i, tokstollen! 😀 Där låg han sedan hela filmen igenom, helnöjd med sitt ”bo”. 🙂

P1011826

Medan jag lagade middagen däckade Ellinor HELT… oj oj. Hon somnade i soffan i rummet och när jag väckte henne och satte henne på kökssoffan somnade hon omedelbart om. Jag ställde henne på golvet och peppade med än det ena och än det andra, till ingen nytta. Hon sov som en stock! 😀 När jag till slut gav upp frågade jag henne om hon ville äta middag eller gå och sova direkt ”gå och sova direkt” var det frammumlade svaret. 🙂 Nattakissen och tandborsten företogs halvsovande, sen bäddade jag ned en mycket nöjd liten tjej i sängen och hörde inte av henne igen förrän sju timmar senare vid midnatt då hon accepterade att alla andra sov och gick och lade sig igen. Hon sov sen till halv nio så nog sjutton var hon trött! 😀

P1011827 P1011829 P1011830

Resten av jullovet förflöt i långsamt tempo, pojkarna blev stadigt bättre tack och lov, Ellinor hoppade helt över insjuknandet (TA-I-TRÄ). S passade på att ha en kraftig magsjuka under tiden så barnen stannade hos mig.

Det var skönt att vara ledig, lite oplanerat sådär, vi åt upp julmatsresterna trots dagliga protester, sista dagen lyckades jag få två av tre att äta brysselkål! Föräldramål för året uppnått, check! 😀 Lättkokt i saltat vatten med smält smör på, då ”smakar de ju som släta broccolis” köpte både Ellinor och Tobias, och tog mer! David, han vägrade i sedvanlig ordning smaka. Hans diet krymper och krymper, det är supertråkigt och jag ÖNSKAR att det bara kunde lossna, så att även han fick prova nya smaker och testa sig fram till en mer varierad diet! <3

P1011833

Det blev en hel del pyssel, jag tog fram vattenfärger och både Tobias och Ellinor fick smak för det – nu är de så stora alla tre att jag faktiskt tänker testa att låta färger och penslar stå framme jämt! 🙂 Däremot skall jag nog köpa en ny, mindre julbetonad, vaxduk till pysselbordet. Jag vet inte hur det nya (gamla) bordets arbetsyta faktiskt hanterar färgkladd och skenande färgpennor…

P1011836 P1011837

NATURLIGTVIS spelades det en del också, oj oj. Annars skulle vi inte ha överlevt. Måste bara lägga upp den här underbara underbara bilden när storebror (ber om ursäkt för hans dimmiga blick, olyckligt snapshot med mobilen!) för EN GÅNGS SKULL lät lillebror göra det han helst av allt vill göra – sitta intill och titta på det brorsan tittar på. <3 David skrattade så han grät åt vad de tittade på (spelet Goat Simulator) och Tobias förklarade och pratade tålmodigt med brorsan. Inte på min uppmaning utan helt spontant. Mitt hjärta verkligen nästan brister av lycka de få gånger sånt här händer!! <3 <3

P1011838

Nu har skolan och förskolan och jobb och vardag startat om, för Tobias del innebär det en stor förändring då han bytte klass denna termin. S och jag hänger med i skolan de här första veckorna och skall hjälpa till att göra starten trygg för honom. Jag har passat på att vara sjuk så S fick ta alla mina dagar utom första. Men nu andra veckan är det nya tag igen! Men mer om det i ett annat blogginlägg! 🙂

Jullov, härliga jullov! (Del 2 av 3)

Vi packade våra väskor och S körde oss ut till flyget, nyårsfirande uppe i Luleå väntade. ”Alla” där uppe var sjuka, så mormor och nästan även morfar hade ”besöksförbud” (för att inte bli sämre och/eller bli smittade med något nytt). Morfar vågade och orkade i alla fall komma över på nyårsmiddag tack och lov. Stackars moster låg och frossade med hög feber större delen av vårt besök (HERREGUD JAG KOMMER INTE ÖVER ATT DU ÖVERLEVDE!!!). Barnen tänkte nog inte så mycket på det, även om de frågade efter både mormor och morfar. <3

P1011771 P1011772

Flyget gick såklart superbra med de här proffsflygarna. Inga diskussioner om när man får spela och inte (när säkerhetsbältesskylten är avstängd, fram till dess och efter den slås på: läsning). Barnen till och med påminde mig att slå på ”flightmode” på alla apparater… 😀 Vi hade förstås köpt dricka och jag hade med karameller (frukost ingick i biljetten men jag valde bort det för att slippa smul- och spillstress för mamman). David satt tvärs över gången intill mig, det var det enklaste sättet att placera oss – men jag lovade honom att han skulle få sitta vid fönstret nästa resa (och inte ensam, så att säga). Att ha Ellan en plats längre bort var suboptimalt, eftersom hon är den som oftast tappar grejer… Tur man är vig! Och har långa armar..! 😀

Men GLÄDJEN när ungen fick se marken försvinna och sen KOMMA NÄRMARE när vi svängde efter take-off! Oj så roligt! Och hennes blick där hon sken ikapp med solen när den syntes just när vi kom över molnen en stund, hon tittade stint ut genom fönstret långa långa stunder. Samma när vi kom närmare (mycket nära, för det var mulet) marken i Luleå ”jag tror jag ser morbror G mamma!” sade hon direkt vi landat, men det VAR ju inte det – vi hade hyrbil och skulle köra själva ju. När vi höll på att lasta hyrbilen kom en av hyrbilsföretagets anställda med ett gäng bälteskuddar till oss och även då utbrast en entusiastisk Ellinor från baksätet ”Heeeeejjjj morbror G!!!” för han HADE ju en snarlik jacka som morbror G har… 😀 Gullungen, hon, alla tre barnen har verkligen längtat upp hit!

Barnen var ju friska – så de fick skynda sig ut och leka i snön medan det var ljust (förfärligt få timmar runt den här tiden på året, till skillnad från under sommarhalvåret!).

P1011776 P1011775

Sen in i värmen, till brasa, grillade marshmallows och ”Frost” – som moster längtat att få se tillsammans med Ellinor. Det var fler som tjuvkikade på den, men det skulle de ALDRIG erkänna…! 😀

P1011777

Innan själva nyårsaftonens stök vidtog hann vi med att besöka ett nyöppnat trampolinställe (DET är grejen alltså, alla fem barnen var helt överlyckliga och nöjda) – 360 Trampoline. Det stället var så fräscht och fint och välorganiserat att jag misstänker att jag kommer att bli besviken på alla andra ställen om de inte är lika bra! 😀 Tur som var har lokala ”Lek & Bus” precis öppnat en studsfilial i grannkommunen! 🙂

P1011778 P1011779 P1011781 P1011782 P1011784 P1011786

Roligast var nog att se Ellinors utveckling från att gråta en skvätt när vi just kommit på plats, till att försiktigt gå ned på den första studsmattan efter att jag testhoppat och försäkrat henne om att den var ofarlig och att hon fick hoppa där. Sen tog det lite pepp från mig och stora fina kusin Norah innan hon vågade studsa på grannmattan också… men det lossnade! Till sist kastade hon sig hejdlöst ut i den så kallade ”foam piten” (alltså gropen fylld med skumgummiklossar). Det var inte heller så tokigt att se Tobias leka med ett gäng helt främmande barn, de spelade en improviserad ”dodgeball” i en del av hallen vikt till trapets-med-boll. 🙂 Kusinerna var ju lite mer erfarna och atletiska så de drog ju till med alla sorters volter och väggspring! 😀 Superkul! (och en timme räckte utmärkt)

Efter det var det alldeles perfekt med nyårstvagning i världens finaste bastu! 🙂 Ingen av dem ville varken duscha eller basta, men sen fick jag inte ut dem ur bastun! 😀 Ellinor var jättebesviken på att hon inte fick duscha och basta med mig en gång till innan vi åkte hem. 🙂 Jag förstår henne helt!

P1011791 P1011793 P1011795

Nyårsafton kom. Barnen fann sig motvilligt i att bli finklädda, ja, utom Ellinor då som fått en finklänning i julklapp som hon bespetsat sig på att ha på sig! 🙂 Moster uppsteg från de döda och fixade håret på oss allihopa! ALLTSÅ. <3 Mitt hår blev så fint att det höll i sig i flera dagar efteråt! Alltså, tror moster har en alternativ karriär där, om hon skulle tröttna på barnmorskeriet… 😉

P1011799 P1011802 P1011805 P1011804

Glitter i håret, glitter på diademet och glitter på klänningen. Vi kunde också konstatera att med klänningar som Ellinors så behöver man inte pynta huset – det var glitter ÖVERALLT, precis överallt efter nyårsaftonen! 😀 På hundar och katter och soffor och badrumsgolv, you name it. Men det gjorde ju inget för, alltså, glitter är ju bara festligt! 🙂 Mer glitter till folket!

Jag hade frågat mina kollegor om vad de brukar äta till jul och nyår, det färggladaste av de svaren tog jag med till nyårsbordet (ruccolasallad täckt med apelsinskivor och granatäpple, sprinklade pumpakärnor ovanpå). 🙂 Morbror och morfar höll koll på ugnen. Barnen väntade tålmodigt. Efter maten hittade moster på inomhusfyrverkeri!! Mycket spännande! 😀

P1011807 P1011808 P1011809 P1011811

Efter maten hurtade vi ut till DE STORA FYRVERKERIERNA anordnade av kommunen nere i Norra Hamnen i Luleå. Bara för dem är det värt att åka upp till Luleå en nyårsafton! 🙂 Älskar dem! 🙂 Efter dem var det raka spåret hem till sängen för de minsta, de näst minsta fångade EN MILJON pokemons på vägen hem och dröjde en stund. 🙂 När alla barn sov pyste vi vuxna i soffkroken med några glas champagne. Tillsammans med oss hängde förstås världens mysigaste taxtjej Axi (jag tror att hon är en katt, för hon är lika bra på att mysa som en katt!) – det gjorde vi varje kväll i och för sig, bara inte med precis champagne då… 🙂

P1011815

Innan vi åkte hem hann Tobias bli förkyld, i gengäld hade moster trollat med sina medicinska kunskaper och fått ordning på ett urartat skavsår på Tobias ena häl (därav strumplösheten på nyårsafton..). Hon trollade också dekorerade naglar på två av mina tre barn, de var överlyckliga! 🙂 Båda lyckades behålla det nästan helt intakt veckan fram till skolstart! 😀

P1011817 P1011820

När vi åkte hem var det med två mycket sjuka pojkar som klockade in på 38 och 39 grader. Urrk. Tobias var i sämst form och fick sitta intill mig. David var en champion och satt helt själv mellan två äldre herrar på raden framför mig – jag pratade med honom allt för ofta (om du frågar honom, han ville ju spela). Han fick stora varma komplimanger av sina grannar efter resans slut, de tyckte han var så himla rutinerad och väluppfostrad. DET VISSTE VÄL JAG DET! <3 <3 <3

Sen var det sjukstuga som gällde, men mer om det i nästa inlägg!

Shit pomfritt så många ugglor


”Shit pomfritt så många ugglor!” sade Ellinor när hon drog fram den här tröjan ur högen vi går igenom… Jag KAN bara inte låta bli att lägga med sommarkläder i storlek 110/116 cl, de ÄR ju så himla fina! Nu har tjejen så många fina sommarklänningar att hon nästan kan ha en ny varje dag resten av sommaren! En otrolig skatt alltså, kan inte upprepa det nog…

En svag nickning


Jag har försökt väcka Ellinor i en halvtimme nu, nu kom jag närmast tror jag. När jag frågade om hon ville se på TV i min säng rördes inte en fiber, när jag frågade om hon ville sova lite till medan jag duschade så nickade hon. Den allra minsta lilla antydningen till nickning. Ikväll skall hon testa sova blöjfritt, hon kom på det själv och bestämde dag. Jättespännande!

På landet

Vi fick på ren chans höra att en annan mamma var ensam hemma med sina tre barn denna morsdag. Så vi åkte milen bort för att hälsa på. Sju år sen sist, kunde vi konstatera, kortfattat blev våra respektive liv genompratade – allt för kortfattat, nu MÅSTE jag ta mig dit och hälsa på igen innan det hinner gå ytterligare sju år!! Tobias var på kalas så honom fick S hämta upp, David och Ellinor hängde med mig. Jag peppade dem med att det väntade DJUR dit vi skulle och förväntningarna var höga. 🙂 Fem hästar, två labradorer (Betty och Amy), två katter och en kanin som heter Fredrik fick vi hälsa på.

I stallet hängde träns med ovanligt snyggt bling, det finaste var hemmagjort visade det sig. Så fint! 🙂

Hästarna var måttligt intresserade att hälsa, men äldsta dottern tog med Ellinor på tur för att prata med den som mest sannolikt var sugen på att hälsa. Mycket populärt. 🙂 Familjen håller på att anlägga en ridbana och David utbrast entusiastiskt när han såg grävskopan när vi svängde in på gården ”TÄNK om jag varit stor nog för att få köra den!”. 😀

Medan mammorna pratade sprang Ellinor och David utan en oro i världen upp och ned för spången upp på gödselstacken… 😀 Sen sprang de lite härs och tvärs i grönskan och mitt vad det var hittade David flera fyrklöver! 🙂

Vi gick upp på höskullen för att hälsa på den sista katten. Omedelbar hö-hoppningsyra utbröt. Det är som om ungarna instinktivt VET att det är det man gör när man kommer in i större mängder torkat gräs… 😀 Ellinor ville ogärna komma ned från sin tillbakalutade position däruppe, som de njöt! 🙂

SÅ himla mysigt.

Fyrishov!

Pojkarna tyckte den här sopkorgen var så himla speciell att jag fick lov att ta bild av den. 🙂

Jag hade bett om att få låna David i helgen och vi fick turligt nog en pojke till på köpet. Planen för dagen var att åka och bada. Jag hade funderat trehundra gånger på om vi verkligen skulle åka till ”Fyrishov”, det stora tropik/äventyrsbadet i Uppsala – jag har ju aldrig varit där så alla aspekter från hur man hittar dit, parkerar och hur många olika sätt man kan tappa bort barn på där inne skramlade runt i huvudet… Men till slut tippade skalan över mot det mer spännande alternativet och vi styrde kosan mot Uppsala vid lunchtid.

Det var extremt lätt att hitta dit. Parkering kunde man däremot bara drömma om att hitta för hur skulle jag veta att det försiggick en stor simtävling samtidigt? Men efter en stunds cruisande så rätt som det var backade en bil ut och vi fick en plats. Parkeringsautomaten närmast var trasig, så vi fick promenera till en annan i det rätt intensiva snöblandade regnet som föll.

Men de här två pojkarna alltså… De här två pojkarna. De-här-två-pojkarna är som att ha TVÅ halvfulla glas med sig, ni vet, det där man brukar säga om att man kan förhålla sig till tillvaron på två sätt: När man ser ett glas som är till hälften fyllt med vatten så kan man antingen tycka att det är halvfullt, eller så tycker man att det är halvtomt… David och Theo är KONSTANT halvfulla glas! De utbrast i kör nästan hela tiden ”men vilken TURDAG det är idag!” (vi fick en parkeringsplats), ”och vilken TURDAG det är idag!” (vi hittade en parkeringsautomat), och ”vilken TURDAG det är idag!” (vi kom in på badet) – och så fortsatte det genom hela besöket! <3

De är glada och sams och påhittiga och finurliga och fantastiska och underhållande och modiga (200 åk i STORA rutschkanorna!). Vi testade alla delar av poolen, det var varmare i vissa delar, kallare i andra, det var mycket strömt i vissa och lite mindre strömt i andra, det bottnades ibland och ibland inte. Vi bubblade oss varma i bubbelpoolerna med jämna mellanrum och avslutade med en lång och jättevarm bastu. Maten vargades i sig (David hade ätit upp tallriken om jag inte stoppat honom, tur att jag beställde en vuxenportion!), fikat uppskattades, det pratades och skrattades och jag njöt varenda minut! 🙂

 

VILKEN energi-kick. Jag som så sent som igår hade mina tvivel om att jag skulle orka upp ur sängen! <3

Vi var en perfekt konstellation, fick komma in för rabatterat pris.

Vi var en perfekt konstellation, fick komma in för rabatterat pris – microgrupp.

Förklarligt nog blev det inga bilder från badet, det är en lite för blöt miljö för min stackars telefon – dessutom var badvakterna extremt noga med att vidtala alla med telefonkameror på stället, jag såg minst två som fick tillsägelser, det tycker jag är skitbra! 🙂 Men ni kan tro att vi hade det mysigt ändå, trots bristen på bildbevis! 🙂

Runsa

Kommer inte ihåg vad barnen kallade den här stenen – mossgubben? Stengubben? Den låga stenen med sina roliga mossfläckar beskådades noggrannt i alla fall! 🙂

S drabbades av ett friskluftsinfall så istället för att åka hem efter körframträdandet idag handlades proviant och sen åkte vi ut till Runsa för att kolla in fornborgen där. Något varken han eller jag gjort tidigare men David kunde guida oss väl då han åkt dit med kompisen Theo förra året. 🙂

På sedvanligt vis drog David iväg före alla andra, kom med jämna mellanrum tillbaka för att kolla att vi hängde med (”…nu var ni 45 steg efter mig!”). Tobias höll sig nära oss småpratande och lekande. Ellinor muttrade både en och två gånger om orättvisan i att bara hon var tvungen att ha overall men hängde med bra med småfötterna.

Den här ”skeppsättningen” i Runsa är en av sveriges största (en miniatyr jämfört med Ale stenar dock). Koolt nog för mig! 🙂
Stigen var torr och fin (utom på två ställen, men det var passable med vanliga skor) och det var först på slutet mamman fick utmana lungorna lite i uppförslutet. Det var ett par små formationer med människor ute men strängt taget var vi helt ensamma på vägen.

Spänningen ökade när vi kom upp i det som så tydligt är en borg, Runsa fornborg alltså.

Det blommade blått och fint av sippor på toppen, i fornborgen! 🙂 Det var homogent grått väder, men vindstilla, insektsfritt och precis lagom varmt (+8 grader). Solen ville titta fram mot slutet men kom aldrig riktigt igenom det gråa. Trots det var utsikten magnifik från borgens högsta punkt! Det var precis lagom brant att det gjorde ont i PRECIS hela kroppen när barnen ystert skuttade runt på stenhällen längst upp… X-]



Alltså förstå. Här har det bott människor i cirka 2800 år! Det är lite koolt. Nej, MYCKET koolt! 🙂 Det gjordes en utgrävning här förra året och sållen stod fortfarande kvar och avspärrningstejpen låg ihoprullad runt ett par träd. Ellinor hittade den och blev omedelbart en rödvit drake med världens längsta svans… 😀
Det var för övrigt Ellinor som bestämde att det var dags att gå hem. Hon bröt liksom upp och bestämde plötsligt att det var dags. 😀 Så låg hon låååångt före ett tag medan vi andra fotograferade och lekte trollkarlar och spejare om vartannat. 😀

Jag tog bild på Tobias vid en av de knotigaste björkar jag någonsin sett, hur gammal kan den vara måntro? 🙂

Solen _försökte_ verkligen bryta igenom, det blev varmt och skönt på vägen mot bilen. Jackor öppnades och Ellinor försökte ta av sig overallen… 😀

Ellinor utbrast efter ungefär 15 minuter in i utflykten ”nu har jag promenerat länge” och hon återkom till detta faktum under hela promenaden. Men faktum var att det inte var förrän alldeles på slutet som hon valde att sätta sig ned (platt på rumpan) för att kolla in saker på vägen, då var lillstumpan trött i fötterna! Annars promenerade hon på, vilken duktig tjej! 😀