Vår ettåring

Familjen_2014-02-16_007Det händer så mycket hela tiden, jag känner att jag borde skriva varje dag om varje liten detalj hon lär sig men det hinns ju bara inte med… 🙂

Just nu:
Hon har nio tänder, en kindtand tittade fram förra veckan. Vi hann bara precis notera att hon dräglade lite så var den ute! 🙂

Ellinor har lärt sig ställa sig upp utan stöd och går nu helt utan problem härs och tvärs genom huset. Jag har spanat lite på henne och har inte sett kryp eller has på flera dagar. 😀 Nu navigerar hon lära-gå-vagnen helt utan problem, den får en hel del motion på dagarna.

 

Familjen_2014-02-19_009Hon har även lärt sig klättra, upp på soffor, stolar, BORD… Vi har fått dra ned på dekoren lite och hon har effektivt krossat två glas som pojkarna lämnat/glömt på bordet (då snackar vi krossa, på riktigt, inte dra i golvet…). 😮

Familjen_2014-02-18_004

Hon rör sig numera så mycket och så snabbt att det är väldigt svårt att fånga henne på bild, om hon inte är på humör – då kan man få riktiga troll-grin då hon smajlar med hela ansiktet. 🙂 ”Titt-ei” eller ”titt-ut” är aldrig tråkigt, förstår man när man spenderar lite tid med henne – hon gör gärna själv en fantastisk variant där hon gömmer sig bakom sina händer och sen ”ta-da!” tar bort dem med en dramatisk rörelse. 😀

Hon pratar inte så mycket, men hon förstår desto mer. Nästan allt man säger till henne förstår hon. Jag läste för henne härom kvällen och frågade ”var är äpplet”, ”var är bollen” etc och hon pekade oftast ganska pricksäkert på det jag frågade om! 🙂 Sen är det långt ifrån alltid hon faktiskt VILL förstå, damen har en mycket stark och mycket tydlig egen vilja! Stark vilja men mycket nära till skratt – hennes skratt är ju helt oemotståndligt också så hela resten av familjen urartar ibland i rena tokigheter bara för att få hennes pärlande gapskratt som belöning! 😀

Familjen_2014-02-16_008

Ellinor pekar som sagt, vinkar glatt och yvigt (ibland får man den där lilla handknipningsvinken), hon har också börjat lyfta näven och snurra på det lilla pekfingret ganska komiskt. Typiskt nog gör hon det när man försöker säga ”aj, aj inga barn på bordet” etc. Tror väl eventuellt att vi kan ha viftat med ett eller annat finger åt henne… 😀

Hon säger ”hej hej” och fortfarande ”hejdu”, ”ta-ta” och jag tycker att hon har ett ord som betyder ”Tobias” (men jag är inte helt säker). När man pratar med henne och ställer en fråga svarar hon oftast med ett klockrent ”mmhmm”. Tobias och Ellinor har en alldeles egen liten dialog som går som följer:

T: Elli?
E: Mmhmm
T: Vet du?
E: Mmhmm
T: Du är bäst i hela världen!
E: He he

Hon säger även ”mne-mne!” som jag tror betyder ”mera” när filmen hon tittar på på ipaden tagit slut. 😀

Familjen_2014-02-17_006

Favoriterna på ipaden/YouTube är Babblarna, Fiffi och Blomsterfröna, Bananer i Pyjamas, DrømmehagenNicke Nyfiken och Totte-film. Favoritböckerna är många! Hon älskar att läsa och sitter gärna själv och ”läser” alla böcker hon för tillfället har i hyllan (även här kommer ”Drømmehagen” högt på listan). När hon läst/valt färdigt kommer hon med en utvald bok och sträcker mycket uppmanande upp den mot närmsta vuxen, ingen tvekan om vad hon vill. Sen blir hon glad som en sol när hon får som hon vill och man tar henne i knät och läser tillsammans! 🙂

Familjen_2014-02-01_002

Hon tycker om, älskar, att leka med vantar, mössor och skor. Lyckan är fullständig när hon lyckas få på sig någons mössa och hon kommer ofta promenerande i blindo med en jättemössa över hela huvudet (neddragen till hakan). 😀 Vi brukar få leta vantar och mössor över hela huset när hon varit i farten! Hon gillar också att ha på sig någon av de små leksaksryggsäckarna vi har, då går hon omkring lite zombie-mässigt med armarna rakt fram (till vår underhållning). Andra favoritleksaker är leksaksservisen, ofta hittar man henne med en sked i ena handen och en kopp i den andra.

 

Jag lade ned det där med amningsstoppet, men det är bara morgonen kvar – kvällsamningen gick bara fint att sluta med (för flera veckor sedan, dessutom). Morgonamningen är bara mysig, vi tankar lite närhet hon och jag och hon är kanske i lite bättre form till hon hinner få mer riktig frukost (jag med!). 🙂

Vi har precis börjat träna ”somna själv” (istället för ”somna i pappas famn”) och det är lite ljudligt än så länge då ungen ABSOLUT inte har lust att sova utan tröttar ut sig genom att så snart man slutat smeka henne på kind/rygg etc studsa upp från kudden som om hon inte berördes av normala gravitationslagar… Sen blir hon gradvis tröttare och tröttare och fram mot slutet är hon lite för trött för att ställa sig upp och då protesterar hon lite ljudligare. Tobias tycker att det här oljudet är lite onödigt, men han köper att det finns en plan och ett syfte med det och suckar och försöker tålmodigt somna genom oljudet.

Åh, sorg…

Den gråt som Ellinor just grät när jag drog bort henne från mitt bröst… Den vill jag aldrig mer höra! 🙁 Fy så hemskt.

Vi håller alltså på att sluta amma, tänkte att en helg borta i Prag skulle göra susen. Innan jag åkte ammade jag Ellinor endast på morgonen, så det är inte frågan om en livsuppehållande aktivitet.
Bara rent mys.
Rent mys.

Och nu känner jag mig otroligt elak, och ledsen samtidigt.
Vad är det jag gör? Varför skall hon inte få?

Usch!

Pepp pepp! Nu dusch och sen övertala pojkarna att vakna igen. Dagen börjar, snart känns det här helt OK.

image

S sövde om henne efter intermezzot.

Ett år

Elli_tittei_2013-11-06Så blev hon ett år, plötsligt, vår lilla tjej. Vår dotter. Det lilla barnet vi planerade i flera år och som till slut blev till.

Det går inte att sticka under stol med att vi hoppades att det skulle bli en flicka. Jag önskade det så mycket att det är skamligt nästan, det ÄR ju inte helt politiskt korrekt att ”önska” ett barns kön. Men det kändes så himla perfekt för ”terrorbalansen” här hemma, om det fick bli ett flickebarn också, en lillasyster. 🙂 FATTA vilken tur vi hade!

Nio månader (BF+8) väntade vi. Fyra superhemliga första månader då bara de allra närmaste visste, sen var det svårt att dölja. Vår lilla ”Ninja Stormtrupp” (som Tobias ville att hon skulle heta) blev en hon redan efter första ultraljudet (med så stor säkerhet som man kan se så tidigt).

Vink-vink!

Hon föddes en snöstormig torsdag morgon. På några få timmar var hon ute, en alltigenom fantastisk upplevelse (såpass att det kändes lite orättvist att jag inte varit lika kool vid pojkarnas förlossningar!). 🙂

Hon begåvades med ett "alv-öra" där i början.

Hon begåvades med ett ”alv-öra” där i början.

Måånga måånga måånga timmar och veckor satt jag sedan med den varma lilla barnkroppen intill mig. Hon trivdes mycket bra på mig, inte lika bra liggande för sig själv (skillnad där mot Tobias som alltid gick att ha ”intill” inte nödvändigtvis med direkt kroppskontakt). Men egentligen var det ju mest bara mysigt, opraktiskt, men mysigt. 🙂

Stilla.

Stilla.

Många (OÄNDLIGT många!) timmar har jag också suttit stilla som en stenstod i mer eller mindre ”omöjliga” positioner när damen i fråga äntligen kopplat på och börjat amma (rörde jag ett finger kopplade hon lös och började om gråten igen). Fyra första månaderna gick det inte, verkligen inte, bra att amma henne. Sen lossnade det och även om hon aldrig någonsin skulle kunna kategoriseras som ”lättammad” så har vi haft många mysiga matstunder tillsammans hon och jag.

Hon växte som hon skulle trots amningsproblemen, bebisen som var störst av våra tre hittade sin kurva och ligger komfortabelt kvar på den. ”Proportionerlig och fin” var ju läkarens utlåtande vid senaste kontrollen. 🙂

Nu, nu står hon och rör sig kring huset helt obehindrat med stöd – hon har bara inte upptäckt att hon kan gå, tror jag. Eller så håller hon helt enkelt på att öva till det blir perfekt? 😀 Hon äter strängt taget allt man serverar, hårda/sega bitar är fortfarande lite klurigt eftersom hon bara har sju tänder (fyra uppe och tre nere). Hon ”pratar” ganska mycket, mitt mammaöra hör förstås att hon upprepar orden vi säger men det är en bit kvar innan hon pratar. Dock inga problem att förstå vad hon vill, hennes kroppsspråk är extremt tydligt! 😀

Hon är inte mycket för att ”mysa på skötbordet”. Som regel avbryter jag henne (hennes lek eller aktivitet) med blöjbyten eller påklädning så hon börjar det hela med att vara ganska grundligt förbannad. Sen får man distrahera henne för allt vad tygen håller, hon är stark och har lång räckvidd och får hon inte som hon vill FLYGER det grejer åt alla håll. Hon är inte främmande för att ta ut smokken ur munnen och ilsket slänga den åt fanders när hon inte får som hon vill. 😀 Så humör har hon, jösses. Men hon myser gärna med oss och allt annat som är mjukt så fort vi sitter stilla sitter hon eller ligger hon på oss. 😀 Så man får väl ta de där besöken till skötbordet för vad de är – ett nödvändigt ont!

Hon har nära till skratt, tror hennes grundhumör är ”bestämt glad” (dvs hon har alltid en plan, vet vad hon vill och är god och glad under tiden). Ellinor har inga problem att sysselsätta sig själv, med sina (eller brödernas) leksaker, tvätt, duplo, leksaksservisen. Plötsligt har en timme passerat utan att man egentligen hört av henne (inga klagomål alltså) och då har hon suttit på ett par ställen i huset och ganska glatt sysslat för sig själv. Så länge hon har koll på var jag/vi är är hon lugn. Men gud förbjude att vi går på toaletten… då jäklar får man höra! 😀 Men hennes humör är grunt, det går över fort så man kan så gott som alltid lura henne att skratta istället för att vara arg. Bröderna är oerhört mycket bättre på detta än vi vuxna dessutom, det spelar nästan ingen roll vad David gör så skrattar Ellinor. 🙂

Här följer en liten 12-bilders kavalkad från året som flög förbi så himla snabbt:

Familjen_2013-01-10_005

Januari: Sov gärna nära i början, lät snällt pappa spela spel bara han lånade ut sitt varma knä…

Familjen_2013-02-13_007

Februari: Glad gladare gladast! Frisyren har börjat definiera sig…

Mars: Liten nog att bada i tvättstugans diskho!

Mars: Liten nog att bada i tvättstugans diskho!

April: Inga tänder men glad ändå!

April: Inga tänder men glad ändå!

Maj: Fruktansvärt orättvist att få en morot att äta när man inte har några tänder! :-D

Maj: Fruktansvärt orättvist att få en morot att äta när man inte har några tänder! 😀

Juni: Hann inte lära sig krypa innan inomhusperioden började, både bra och dåligt.

Juni: Hann inte lära sig krypa innan inomhusperioden började, både bra och dåligt.

Juli: Brorsans stora fordon är BÄST (ligger stilla, massor med rörliga delar).

Juli: Brorsans stora fordon är BÄST (ligger stilla, massor med rörliga delar).

Agusti: Bröderna har fler roliga grejer...

Agusti: Bröderna har fler roliga grejer…

September: Den här bilden blir väl studentplakat...!

September: Den här bilden blir väl studentplakat…!

Oktober: Hoppsan vilket fäste man får utan sockor eller strumpor!

Oktober: Hoppsan vilket fäste man får utan sockor eller strumpor!

November: Den här SKITVAGNEN går aldrig åt det håll man vill...

November: Den här SKITVAGNEN går aldrig åt det håll man vill…

December: Minsann, dockan får lite uppmärksamhet ibland.

December: Minsann, dockan får lite uppmärksamhet ibland.

 

Idag försöker vi

image

Idag skall vi försöka oss på ”knattebio”. Jag har inte riktigt tagit reda på hur det funkar så det skall bli spännande att se hur vi löser vad Ellinor och jag gör under tiden… Jag har preppat David på att det bara kanske går, så han tar det lugnt.

Blir det inte bio så blir det i alla fall öppna förskolan! 🙂
image

j

Nu skall jag ta och klä på fröken nyammad, så rullar vi! 🙂

Amning

Den lilla ledsna tjejen vrider sig halvt i sömnen från sida till sida. Hon gråter ynkligt med sin hesa lilla röst och slår ut med armar och ben när hon rör sig. Söker närhet.

Jag provar lägga en hand mot hennes kind, ett trick som funkar ganska ofta, men det fungerar inte denna kväll. Jag håller hennes hand i min, något som ALLTID funkar på morgnarna om hon vaknar för tidigt. Men det funkar inte nu.

Jag  lägger mig då brevid henne och tar henne i mina armar, tätt, nära. Lägger min kind mot hennes och andas lugnt. Ofta ofta fungerar detta om hon vaknat till lite för mycket eller hunnit bli för ledsen. Men inte heller det fungerar.

Då tar jag till ”sista” tricket. Tar av mig tröjan och ger henne bröstet.

Efter en eller ibland två spret och protester (som för att påpeka att hon fått vänta/vara ensam alldeles för länge) kopplar hon på. Den lilla handen vandrar omkring och känner på mig och på sin ägare. Ibland får jag fånga den för att den inte skall störa, men efter en stund slappnar hela den lilla kroppen av.

Den där känslan.
Mjölken som strömmar ur mig in i henne. Ljudet av stora regelbundna svälj. Den lilla kroppen slappnar helt av och ligger stilla tätt intill min.

Jag vill aldrig förlora den där känslan.
Endorfinerna, oxytocinet som frigörs och strömmar genom mitt system påverkar säkert. Men ändå.
Det lilla lilla barnet som ryms så lätt i min famn, som ryms i kroken av min kropp. Hon som ligger där, vars puls blir lugnare och vars fötter blir varma och avslappnade av närheten och näringen.

Jag vill alltid minnas den känslan.

Mammatrix: ALLTID smörja händerna först

Nu gjorde jag bedömningen att det ”nog skulle gå” att amma ned Ellinor i middagsvila utan att smörja händerna först.

Med den påföljden att telefonen gled ur mina allt för torra händer och landade på hennes huvud när hon hade somnat…! Jag brukar spela Wordfeud när jag ammar för att inte somna själv, nu glömde jag att hålla telefonen lite längre undan min egen näsa – något som hade hjälpt till att undvika just det här. 🙁 Hon blev inte jätteledsen, men hon vaknade definitivt.

Hon somnar FÖRHOPPNINGSVIS om snart…

Upptrappning

Ellinor verkar ha lite ont i magen och har varit ledsen vid maten ett par gånger, så jag trappar upp amningen igen och hoppas att det stämmer det de säger att ”barn som ammar inte blir förstoppade”. 🙂

BVC – Ellinor

image

Käkar smörgåsrån som en liten maskin.

Barnen och jag tog en snabb tur in till BVC idag för att kontrollmäta. Yvonne himlade lite med ögonen när vi kom inramlande allesamman, men alla tre blev mätta och vägda på tio minuter så så illa var det inte! 😀

Ålder: 6 mån 26 dagar
Vikt: 8 560 g
Längd: 69,6 cm
Hattstorlek: 44,2 cm

Vaccin:
Inget vaccin idag.

image

Söt som en karamell.

Ellinor hade gått upp i vikt nu och ligger därmed med både längd och vikt på ”sin” kurva. Att hon gått upp i vikt är INTE konstigt med tanke på hur duktig hon är på att äta! 😀 Både amningen och den vanliga maten går som smort, hon sätter utan problem i sig en normalstor burk till lunch och ytterligare en till middag. Oftast serverar vi henne dock en dagsmeny som ser ut såhär:

Morgon: amning
Förmiddag: amning alt. yoghurt/fruktmos
Lunch: amning alt. burkmat
Efterlunch: amning
Eftermiddag: amning alt. burkmat
Middag: amning alt. burkmat
Kvällsmat: bebisgröt
Nattmat: amning (till sömns)

Om jag ammar eller serverar burkmat handlar om huruvida damen sover/är trött eller om vi är på tur någonstans, då är det alltid enklare att amma än att servera mat. Vardagsrutinerna varierar också lite mellan ”lediga” dagar och de tre ”vardagarna” vi har per vecka (när pojkarna är på förskolan). Jag har en känsla av att hon bör få fler mål riktig mat per dag, jag måste läsa på lite. Hon har dessutom senaste dagarna trappat upp ätandet något fantastiskt. Under en period har hon klarat sig ganska väl på cirka 3h mellan måltiderna, men nu är det tydligt att det är allt för lång tid mellan påfyllningarna (utom på natten!).

Till varje måltid serverar vi alltid antingen smörgåsrån (”bebis-macka”) eller majskrokar som hon sitter och plockar med så att vi kan äta vår mat samtidigt och så att man hinner ladda skeden utan allt för mycket protester.

Och just nu är det en hel del protester innan och under måltiderna vilket leder mig att tro att Ellinor kanske är hungrigare än vi tror. Helt seriöst är det svårt att hinna ladda nästa sked snabbt nog för att förhindra utbrott av missnöje..! 😀

Hon backar inte för någon mat, grimaserar bara lite när hon får första skeden av någon helt ny smak. Vi serverar naturell yoghurt, den är lite sur och då blir det lite grimaser just i början.

Däremot har hon börjat bli lite ”fast” i avföringen, inte så att hon verkar ha ont av det men jag vill helst undvika att det blir ont av det genom att försöka servera vatten efter maten. Så jag har under gångna veckorna testat nära nog alla flaskor och pipmuggar vi har hemma (RÄTT många, kan jag berätta). Nappflaska funkar ”ok” men inte klockrent då hon inte kan hålla den själv riktigt. Stora flertalet ”droppsäkra” pipmuggar är det lite för stort sugmotstånd i så de tappar hon intresset för. Men idag testade jag IKEAs gamla fritt flödande pipmugg och ungen slog på stort och både höll den själv och drack en hel del! 🙂 Blöt blev hon men en så varm och skön dag som idag gör det ju absolut ingenting!

image

Slog på stort och började dricka själv ur pipmugg idag!

Hon sover fortsatt bra (TA-I-TRÄ). Vi försöker lägga henne samtidigt som pojkarna, med den påföljden att läggningstiden varierar lite. Men strängt taget läggning mellan 20:30 och 21:00. Då är det kvällsgröt, tvätt/blöjbyte och pysj. Sen saga antingen tillsammans med bröderna eller egen mer åldersriktig bok och så tar jag med henne till vår säng och hon äter sig till sömns.

Hon sover som regel till vi vaknar, allt mellan 7 och 9. Om jag det är min tur att ha sovmorgon kan jag utan problem lura henne att ta sovmorgon även hon, antingen bara genom att ge henne smokken och lägga min hand intill hennes kind genom spjälorna i hennes säng. Eller så ammar jag henne och vi snarkar vidare tillsammans. Hon insisterar så gott som ALDRIG på att faktiskt få stiga upp. Man kan ju undra om det är det genetiska arvsanlaget som aktiveras här… 😎

Världens trevligaste otrevligaste känsla?

Är det världens trevligaste otrevligaste känsla att tappa byxorna för att de blivit för stora? Under besöket på jobbet fann jag mig ha den otrevliga uppgiften att hala upp/hålla i mina byxor för att de faktiskt, fantastiskt nog är för stora.

Inte snyggt, eller praktiskt. Men o så trevligt! 😎

På ranten

Populär paljettmössa!
Populär pojke!
Finaste amningsrummet i norrort?
Papa robot och Mama robot! Måste ha.
RAKETLJUSSTAKAR!!! Måste ha.
DartMåålDavid (Darth Maul)
Ellinor fick provsmaka sin allra första majskrok ikväll!
Mycket märkligt, verkade hon tycka. 😀

Moster, David, Ellinor och jag spenderade en dag på ranten. Eller, en dag med retail therapy kan man säga… 🙂
Vi inledde med att missa Davids aikidoträning (slutgiltigen) eftersom Ellinor fyllde två blöjor på raken i samband med avfärd. Senare tryckte hon ytterligare två bajsar och det blir tre dagar på raken det, definitivgt rekord!

Hur som så åkte vi direkt till matbutiken, därefter Stinsen och sen hem igen. Hela dagen, så gott som. Mycket fint såg vi, något smått fyndade vi!

Mest imponerad är jag över David, som bara hängde med! Hela tiden (utom just på slutet) på gott humör!
Sen kan jag inte låta bli att känna mig smått lyckorusig över Ellinor, som lät sig ammas i farten hela dagen! Vilken seger!! 🙂

Tobias, kusin Norah och S pyste hela dagen hemma i soffan de. Inte alls olyckliga över det, förutom när lördagsgodiset dröjde… 😀