Plötsligt händer det

Jag jobbade hemifrån idag.

Pojkarna kom hem. Den ene efter den andre medan jag satt i möte, smög in, vinkade glatt och klädde tysta av sig och försvann in på respektive rum.

När mitt möte var klart svängde jag ihop smörgåsar och te, ropade in pojkarna och hastade iväg till skolan för att hämta hem Ellinor.

När jag rullade in på skolan ringde Tobias. Det betyder normalt att de har rykt ihop över något och det är kris. Men inte! De undrade, i kör, om de möjligtvis snälla skulle kunna få göra pannkakor? Eh. Jamen, varför inte?! Kör på det ni! ❤️

Ellinor ville inte komma hem! 😄 Hon skulle PRECIS öva på en dans hon laddat för länge. En av fritidsledarna undrade om jag kanske kunde hämta henne lite senare. Eh. Jo, men nej. Vi kom överens om att hon kunde cykla hem själv när de hade dansat färdigt. (fatta så så skönt när hon får göra det jämt!)

Jag åkte hem och loggade på nästa möte.

Efter en stund dök Ellinor upp, tyst som en mus vinkade hon genom dörren och gick ned igen. Halvvägs genom mötet dök pojkarna upp i dörren och mimade ”maten är klar, du kan komma ned när du vill” (!!!) 😍 En liten stund senare kom de upp igen och undrade om de fick börja medan maten var varm? Självklart! ❤️ Jag skickade ned min telefon med Tobias och bad honom dokumentera. 😄

När jag kom loss från mötet var det undanstökat, utom på min plats, disken prydligt på bänken och spisen avtorkad.

Inga brända barn.

Inga hungriga barn.

Alltså förstå! 😍

Sen gick Ellinor helt spontant hem till en kompis och jag fick en ocean av tid över! Klockan var bara några minuter efter fem. Skulle normalt ha lagat mat och nu satt jag med hushållsadministration istället. Vilken känsla! 😄

..sen lät jag Ellinor vara uppe lite för länge så hon blev övertrött och jag skrek åt henne. Sådär härligt moget. 😑 Wunderbaum. Lyckades NÄSTAN ändå in i mål. Men men. Ny dag imorgon. Undrar vad den kommer att bjuda på? 🌞