Glömskare än glömsk

David halade fram en kalasinbjudan ur skolväskan idag. För ett kalas han var bjuden på FÖRRA HELGEN. 😞

Jag glömde” var förklaringen.

Jo. Ja.

Han glömde.

Han glömmer ALLT. Om inte huvudet satt fast mellan axlarna på honom skulle det nog glatt studsa iväg utan kroppen de allra flesta dagar… För inte är det mycket som sitter fast i hans rågblonda lilla skalle.

Det är ju då en gräslig tur att det går bra i skolan för honom för annars fick vi mobilisera… Nu får man istället undvika de allra enklaste fallgroparna. Som att inte låta honom ha nya fina jackan till skolan eller att gå med honom och sätta läxan i handen på honom så att den lämnas in (för den är ju alltid klar i god tid). 🤓

Skall bli spännande att följa med på hans fräkniga och godmodiga väg fram genom livet! ❤️