Eftervård

Det gör lite (mycket!) ont i mig när jag ser operationssåret på Nice.

Hon var lite långsam när vi kom hem, men kom självmant ut ur buren till sist. Vi försökte bjussa på en mjuk plats att ligga på (enligt instruktion). Det gick ju SÅDÄR…

Hon låg ned mycket, men nästan aldrig på något mjukt… Men å är hon ju katten som till vardags helst ligger utslängd på golvet och vilar.

Sen krånglade hon ur sig ur tratten också! Panik vidtog! 😄

Då blev det dags att prova rehab-bodyn!

Den gick INTE att gå i! 😂 Som vanligt slutar benen fungera när man sätter på henne något som ”håller om kroppen på henne.

Men det gick över och hon kom igång. Bodyn är väldigt smidig, men man kan tyvärr inte lämna henne obevakad med bara bodyn. Hon kan absolut slicka på såret genom benöppningarna och hon lyckades öppna kardborren till stängningslappen under magen.

Hon var nog väldigt påverkad av det hela ändå, för hon förflyttade sig i huset och lade sig att vila på lite märkliga ställen…

Lite senare tog jag på henne tratten igen, knöt fast den så tight som jag vågade. Då fick den sitta kvar, inte för att hon inte försökte ta av den… 😄 Hon brottades med den och använde alla fyra tassarna samtidigt för att försöka ta av den från huvudet…

Hon verkade ändå oväntat obekymrad redan ett halvt dygn efteråt. Hon har ätit och druckit och gått på lådan. Hon har busat både med barnen och för sig själv, och hoppat upp på de vanliga ställena med tratten. 😊

Men det skall bli skönt när detta är över! ❤️