Döden döden döden

Vår fantastiska lilla tjej tänker mycket på döden just nu.

På förskolan och till S har hon sagt lite skarpa saker, sådant som är svårt att prata om i ögonblicket. Med mig har hon mer resonerat och frågat. 

I fredags satt hon i bilen och resonerade, hon undrade om man måste brännas upp när man är död och jag svarade att det inte var så, att man kan bli begravd istället.

Då sade hon ”när jag blir död då vill jag bli nedgrävd i en grop, så att man kan ligga ovanpå mig, som när bebisar ligger på mammans mage”.

Jag fulgrät tyst i förarsätet och kunde bara humma fram något om hur fint hon tänkte. Jag gråter igen nu när jag skriver det här!

På lördagen pratade hon också om döden och idag undrade hon varför man begravs i sina finaste kläder. Jag svarade att det kanske är för att man vill att den som är död skall få  vara fin en sista gång. Sen frågade hon vilka som var mina finaste kläder och fyllde på med att alla hennes kläder är fina.

Ikväll sade jag att när det är dags för det månatliga besöket på biblioteket skall jag låna böcker om döden, så att vi fick lära oss mer tillsammans.

Låna böcker om döden och rymden!” svarade hon.