David 6 år

Så har han hunnit bli 6 år, vår lille forskare, vår store lillebror.

Han föddes en fin sommardag, efter ca 16 timmars förlossningsjobb på eftermiddagen den 10 juli. Han var helt planerad och mycket efterlängtad och hade kallats ”bulan” medan han låg i min mage men vi var tidigt ganska överrens om att om det blev en pojke skulle han heta David (namnet var högt på listan hela de nio månaderna). Jag och David spenderade vår första natt ensamma på BB så det var skönt att komma hem till S och Tobias och väntande farmor efter det. Jag minns att det var varmt, att amningen kom igång på bara ett par dagar och att jag hade svårt att knyta an till den här nya människan i mitt liv. Men det var ett mirakel, ÄR ett rent och skärt mirakel att ha fått vara hans mamma hela vägen hit (och hela vägen sen också)!

Tänk, att det kan gå från det här – den där lilla lilla bebisen som oanande om allt oftast helt lugnt låg och tog in sin omgivning, sov tryggt oppepå sin far och helst av allt var nära nära (vi använde mycket bärabarnteknik första året).

…till det här – en modig, både tystlåten och väldigt pratsam liten kille med stora tankar och mycket fantasi! <3 Inte mycket stoppar honom, han vågar prova det mesta (utom ny mat :-D) och åker utan problem allt han får åka på Gröna Lund (liite frustrerad förra året när han inte var lång nog för flera av åken!) och har han fått en idé brukar han inte ge upp. 🙂

Här följer en liten bildkavalkad med vår lillebror/storebror:

Han är så oförblommerat hundraprocentigt glad när han är glad!

I år har han spexat MER än lovligt när kameran kommit fram! 😀 KAN hända att han ångrar det sen när det blir studentplakatdags… he he.

Mjölkmustaschernas mästare!

Jag kan hålla på att fotografera barnen lite sådär halvt i smyg när de gör något, bara för att upptäcka att David har full koll och har anlagt en ”passande” min för tillfället…David har ett OTROLIGT tålamod med sin lillasyster! Det är strängt taget bara när hon bestämt sig för att klättra på honom när han sitter och spelar som han tröttnar ur och ropar på hjälp.

Ellinor sitter gärna nära och tjuvkikar när brorsan spelar. Det är bara när David får vara med och leka med de stora killarna som man får passa honom, han har INGEN uppfattning om var han skall lägga nivån och går ALL-IN på ALLT, vilket oftast slutar i att han gråter och/eller inte får vara med och leka längre… Studsmattan är fin, den är saknad under stora delar av året och när den är monterad besöks den dagligen! Som sagt, tålamod med lillasyster har han gott om!

Andra födelsedagar:

2010

2011 (då David och jag hade FANTASTISKA kalas i Brändön som jag helt totalt inte bloggat en enda rad om!)

2012

2013

2014 (då vi firade med kalas hemma och kalas i Norge)