Vilken dag!



…ni fattar, det är ganska svårt att få bilder där alla tre grabbarna såg någorlunda normala ut… 😀 De här tre kalaskulorna är förskolekompisar och när jag frågade David vilka två kompisar han ville ha med sig på utflykt idag så svarade han omedelbart Theo och Axel! 🙂




Knasbollarna! 😀

Jag hade antingen en enligt utsago ”jättehäftig” utomhuslekpark i Kungsängen eller en tur till Naturhistoriska på menyn. Med tanke på att det ÖSREGNADE på förmiddagen var valet ganska enkelt. 🙂 David blev otroligt glad och kompisarna som aldrig varit på just Naturhistoriska var taggade till tusen! 🙂 S lämnade av David hemma efter han lämnat Tobias på skolan och jag hämtade upp de andra två pojkarna på förskolan.

Det var mycket nytt och David fullständigt bubblade över i bilen på vägen dit, han ville berätta ALLT om allt det braiga där men båda kompisarna bad honom att inte berätta – de ville uppleva allt med egna ögon! 🙂 Jag satte allesamman där i fönstersmygen i kapprummet för fotografering för att jag vet hur det brukar bli – SVÅRT att få de små kropparna att sitta/stå still för fotografering genom resten av muséet (utom stora grodan och ”paleontologlådan” nedan). Sen är det ju just nu HELT omöjligt att ta bilder av dem, det är ju bara så himla roligt att apa sig framför kameran! 😀 Ellinor var lite försiktig där i början så hon satt ju faktiskt väldigt stilla.
Det var behagfullt lite folk på muséet! Helt perfekt dag att besöka det. Det var en eller max två små skolklasser av storlek 14-15 år och en enda förskolegrupp. Sen var det diverse konstellationer av föräldrar och mor-/farföräldrar med barn/barnbarn, men det fanns gott om plats och jag behövde aldrig vara stressad över att grabbarna skulle ”störa”. 🙂 Naturhistoriska är ett helt fantastiskt barnvänligt ställe! 🙂

Undrar om jag skall ta med morfarn till Wasamuseet nästa helg? De öppnade ju sin nya mer barnanpassade avdelning för drygt ett år sedan?! 🙂

Alltså den här ”sanden” alltså… Här där barnen får prova på att vara paleontologer för en stund, de skottar och borstar fram ben i den märkvärdiga mångfärgade gummisanden. Den MÅSTE vara helt fantastisk, kolla bara Axel som inte kunde låta bli att ge sig hän och bara lägga sig och njuuuta…! 😀 David hade även han ett ögonblick när han låg ned och öste sanden över sig. 😀 Ellinor fick jag som vanligt lyfta ut och under vilt sprattel övertyga om att det fanns mer spännande saker runt hörnet.
Och mer spännande saker fanns det ju verkligen runt hörnet! Utställningen ”Skatter från jordens inre” kan man verkligen inte få nog av! 🙂 Jag gillar den för att det alltid finns något att titta på, något att lära sig där. Trots att jag varit där så himla många gånger upptäcker jag alltid något nytt jag inte sett/noterat förut, helt fantastiskt! 🙂 Den här otroligt tjusiga stenen med sin rikedom av ametist (?) har jag ju sett förut men eftersom den är en meter hög är den precis lika förtrollande varje gång vi ses! 🙂
Pojkarna var otroligt restriktiva med vad vi skulle titta på. Vi skulle BARA titta på ”Skatter från jordens inre” och valskeletten på ”Polartrakterna”. Att vi sen råkade gå igenom ”Djuret människan” och ”Natur i Sverige” och ”Den mänskliga resan” på vägen till och från de här två ställena var nog inget som de varken hade koll på eller något emot när det kom till kritan! 😀 De sprang från monter till monter, vissa hoppades över helt, andra fick jag lura in dem i (tex i ”Natur i Sverige”: skogsbranden – hur kändes den och hur lät den?, myrstacken – vågar man gå in där?, björnlyan – var det en RIKTIG björn som sov???, den STORA älgen – hur låter den egentligen??, vargarna – var de arga eller snälla eller rädda?).

Så hittade de grodan.
Där hos grodan blev vi kvar lääänge… pust. Ellinor gick och tittade på annat och jag vilade mig på bänken intill. Att en jättegroda kan vara så rolig?! 😀

Sen blev det eftermiddag och dags att hämta Tobias på skolan. Glada pojkar släpptes av vid respektive hem och Tobias hämtades. När jag kom tillbaka till bilen med Tobias sov både Ellinor och David! 😀

Ingen gjorde illa sig, inget förstördes, vi störde inte allt för många andra besökare och jag tappade inte bort någon, även om jag hörde av Theos mamma att han tappat bort mig hela tiden! 😀 Han hade otroligt bra koll tyckte jag, som ropade på mig så snart jag inte var inom synhåll, skönt med sådan ordning tycker jag som är van med att tappa bort barnen lite grann hela tiden (värst var förra gången när jag tappade bort Ellinor inne på ”Skatter” då hon gömt sig under ett bord för att bajsa…). 😀 Nästa gång jag tar med kompisbarn på utflykt skall jag förhöra mig bättre om vad de tycker om att äta på utflykt för det var lite hit-and-miss med matsäcken! 😀 Men alla blev hyggligt utfodrade och jag märkte ju på energinivåerna att alla fick i sig nog. 🙂

Jag, jag hade otroligt roligt, men slut i huvudet och svettig blev jag och känner mig lite som vår fina snögubbe gör idag:
Så nu är det godnatt! 😀

Godnatt!

2 svar till “Vilken dag!”

  1. Var i allsindar är ni ? Elli hon tittar hur pojkarna gör men sitter still. Kramar till er alla.

  2. naturhistoriska ser ju ut att passa upptäckarna som hand i handske och det är ju tanken bakom det, att få åskådare intresserade av åt helt nytt (gammalt). Med det publikantalet blir det ju som ett stort lekis, undra på att mamman blir både trött och svettig 🙂
    Wasa-museet har jag hört en del om på radion, senast idag då dom beskrev en pekskärm kopplad till Wikipedia där man får beskrivet på sitt eget språk vad man är intresserad av