Baka baka…


Tobias och jag bakade igen på mystimmen.

Jag var sugen på något med choklad och till slut hittade vi ett recept som matchade både tillgång på ingredienser och tidstillgång och tekniska krav. 🙂

Precis som förra gången var det inte mycket som blev rätt! 😀 Först skulle det göras en deg som skulle knådas smidig, sen skulle den SPRITSAS ut i 10 cm långa korvar som glatt och enkelt skulle böjas till små fina cirkelformade kakor.

Juuuust… Kan meddela att INGET kunde spritsa denna deg. Vad tänkte de på egentligen?! Spritsa – en – deg??!! Va? Spritspåsarna sprack, degen kom ut brevid spritsmunstycket, inte ens när vi körde full öppning (utan munstycke) kom det ut som det skulle. Så vi fick rulla små kakor och platta till efter bästa förmåga… 😀 Det gick ju bra det med. Sen smakade inte kakorna något vidare. Det var otroligt mycket kakao och ovanligt lite socker i receptet, dessutom råkade jag använda normalsaltat smör. De kommer att gå åt, men det blir inte kakor man vräker i sig direkt… 😀 Kanske om man sätter lite glasyr på?

Vi hade i alla fall roligt, rullade bollar och lekte med degen. Konstaterade att det var precis som trolldeg bara godare. Det är roligt att stå och pyssla sådär, det blir lite resonerande fram och tillbaka kring stort och smått. Tobias konstaterade att nästan allt här hemma påminner honom om ”när du och pappa var kära i varandra”… Han satte inga uttalade känslomässiga värderingar i detta, mer som ett konstaterande bara. Lillgubben.

6 tankar om “Baka baka…

  1. Ha, ser lite olika modeller på kakor där, tyder på stor bakglädje hos tillverkarna 🙂
    Skulle ha varit roligt att se spritsningsförsöken 🙂
    Varit på 70-årskalas i em. där en uppskattad present delades ut
    Kram barnet

  2. Lillgubben, sant…finns funderingar dock
    Får försöka kompensera med kakbak 🙂
    Du är duktig!

  3. Kakbak ger tillfälle till reflektion, det tycker jag är roligt. 🙂 Och så blir det något gott att smaka på både medan man reflekterar och efter! 🙂

  4. Ja! 🙂 Det är så himla himla fint. 🙂 Inte alltid vi är överrens om vad en mystimme egentligen skall vara, men så fort vi är igång är det 100% mys!

  5. När det nu visade sig vara helt omöjligt att spritsa ut degen i små kransar så fick det bli lite av varje. Vi ”stämplade” med diverse saker också så en del kakor fick roliga mönster. 🙂

    Hade varit kul att vara med när hon öppnade presenten! Så himla kul att vi fick till det ändå, det var ju så nära att resan blev av redan nu i november men då hade vi ju inte prickat in Pentatonix! 🙂

    Nu är det bara att du börjar trimma och operera dig så att du kan hänga med till New York om ett par år!! 🙂 Kram!