Trygga hörnet


Om man nu ändå skall brista ut i gråt med ojämna intervall så är det ju himla praktiskt att jobbet man har går att utföra hemma i soffkroken ibland.

Soffan som jag inte vet om jag kommer att ha kvar eller inte. Inte så att jag har något emot att skaffa en ny, tvärtom. Men ovissheten gnager och skaver på insidan. Jag ser saker på köksbänken som liksom inte är där längre. Mentala inventeringar som skakats om och oordnats. ”Vårt” finns inte längre. Bara mitt. Och ditt.

3 tankar om “Trygga hörnet

  1. Å, käraste käraste du… :’-/

    Det känns så bra att mamma kommer till dig om bara några dagar och vi längtar intensivt efter att få ta hand om er några dagar i slutet av året.

    Varma, guldiga, flätstickade kramar, som den vackraste filt skickar jag till dig.

    Jag älskar dig syrran! <3

  2. Håller med syrran, skulle vilja ta er allihop hit upp och bo in er nånstans… Soffan är inte den inbodd där? Fast det är klart en soffa blir ju fort inbodd igen, men nog är det ju bra med en pigg mormor som kommer ner och sedan så är ni ju snart häruppe och då är det ju läge för en utflykt till storstan för mig, kramar – längtar efter er….

  3. Tunga ord och tråkigt besked vilket gör att jag förstår att du/ni har det inte lätt just nu.
    Kanske är jag inte rätt person men jag vill ändå säga att om jag på något kan underlätta din vardag så hjälper jag gärna till.

    Sköt om dig!