Invecklat

När jag sade hejdå till David på förskolan i morse sade jag (bland annat) ”du är min godisbit” och mitt emellan pussar och kramar sökte han efter något liknande att kalla mig. Det slutade med ett ömsint ”du är min godispåse”. 😀

Kan man annat än bli glad och varm om hjärtat då?! 🙂

12 Replies to “Invecklat”

  1. Stämmer! Han är en liten godisbit och du är godispåsen – som bär allt, rymmer allt, oändliga mängder med godhet ryms där i. <3 :-*

  2. Kan ju tyvärr bara hålla med syrran, min fantasi stannar där, du är trolig
    kramar till vi syns igen

  3. Ja! Jag känner mig som en godispåse ibland, det gör jag ju… X-)

  4. Det är ju tydligt att ni känner mig, kram på er barnen 🙂