Kool förlossningsbeskrivningslänk

En riktigt riktigt bra sammanfattad sida om förlossning (mm): http://www.tyks.fi/fi/tulosta/6351/41171/
– om inte annat så för de fantastiska illustrationerna! 😀

I SLUTET AV GRAVIDITETEN


 förlossningen
























































Sidan innehåller:


 * När föder man?

– Tecken på att förlossningen satt igång
– När är det dags att åka till sjukhuset? 

* Förlossningsmottagningen 

* På förlossningsavdelningen

– Stödperson i förlossningen
– Öppningsskedet
– Smärtlindring
– Krystningsskedet
– Efterbörden 

* Den nyföddas vård 

* Vad händer efter det att barnet har fött? 

* Onormala förlossningar

– Sugklocka- och tångförlossning
– Sätesförlossning
– Prematurförlossning
– Flerbörd
– Kejsarsnitt 

* Poliklinikförlossning 

* Är det något du funderar över angående din egen förlossning? 

Läs mera


I SLUTET AV GRAVIDITETEN

 1 När föder man?



Graviditeten räcker 40 veckor efter sista mensens första dag. I början av graviditeten gör man ultraljud för att säkerställa den beräknade tiden. Förlossningen startar i normala fall i graviditetsvecka 38-42. Överbuden graviditet, är då graviditeten varat över 42 veckor. När den gravida och barnet mår bra, kan graviditeten bra fortsätta över den beräknade tiden (= 40 grav. veckor). Mödrarådgivningen hänvisar den gravida vid behov till moderskapspolikliniken.

1.1 Tecken på att förlossningen har satt igång 

Förberedande sammandragningar, de s.k. övningssammandragningarna, kan förekomma flera dragar fore förlossningen sätter i gang på allvar. Typiskt för dessa tidiga sammandragningar är att magen känns hard och liknande värk som vid mens kan förekomma. En varm dusch, massage och olika ställningar underlättar tillvaron och hjälper dig att slappna av bättre. Sammandragningarna kan fortsätta regelbundet i många timmar, men ibland avtar de och t.o.m. slutar helt och hållet för att igen sätta igång senare. 

När förlossningen närmar sig, tilltar den slemmiga flytningen (slemproppen). Vanligt är att flytningen innehåller blodstrimmlor. Tarmens funktion blir livligare när förlossningen sätter igång. Illamående hör också till. 

 1.2 När är det dags att åka till sjukhuset? 


I vanligtvis börjar förlossningen med sammandragningar, sammandragningar som fortsätter regelbundet och blir tätare och kraftigare. Förlossningssammandragningarna kommer under 10 minuters mellanrum, och räcker mellan 40-60 sekunder. Under denna tid känns livmodern hård och sammandragningarna smärtsamma. Under sammandragningarna är det viktigt att komma ihåg att andas normalt och att man försöker vara så avslappnad som möjligt. Du kan bra vara hemma så länge du själv känner att det känns tryggt att vara hemma. 

Till sjukhuset bör man åka om fostervattnet går, fastän inte förlossningen är igång, dvs. inga sammandragningar. Fostervattnet kan komma som några droppar eller mycket rikligt. Om du misstänker att fostervattnet har gått, bör du lägga en binda i byxorna och följa med om den blir våt. Om du är säker på att fostervattnat har gått, kom till sjukhuset. Under resans gång till förlossningen, är det skäl att skydda kläderna med binda/blöja eller med handduk, för det kan komma mycket fostervatten ända tills barnet föds.

 Till sjukhuset bör du även åka om det kommer rikligt med blod, mera än mensblödning, eller om du har ihållande smärta i livmodern eller sammandragning som inte vill gå över.



2 Förlossningsmottagningen 


När du åker till sjukhuset, försäkra dig om att du har moderskapskortet med dig. Barnmorskan tar emot föderskan och tar upp relevant information. På mottagningen kör man ut på papper en hjärtljudskurva (för att lyssna på barnets hjärtljud) och gör en inre undersökning. I detta skede värderar barnmorskan om förlossningen är igång. Om förlossningen inte är igång ännu, får man åka hem. Om förlossningen är igång, får kvinnan byta till sjukhuskläder och förflyttas till förlossningsrummet. Om fostervattnet har gått och är klart, men inga sammandragningar förekommer, förflyttas man till avdelning 312, för att vänta att förlossningen skall starta. (Sammandragningar).


3 På förlossningsavdelningen 


3.1 Stöd person i förlossningen

Stödpersonen är viktig i förlossningen. Fast stödpersonen inte gör någon fysisk nytta under förlossningen, är det mycket viktigt för föderskan att hon har någon närvarande, detta ger henne trygghet. Den första kontakten med barnet är värdefull och den gemensamma upplevelsen av förlossningen stärker familjens samhörighet. Oftast är stödpersonen barnets pappa, men det också vara en vän eller en annan släkting. Det är viktigt att stödpersonen kommer frivilligt med på förlossningen och deltar även på förlossningsförberedelsekursen. Stödpersonernas antal har vi begränsat till två personer, för att omgivningen skall vara så lugn som möjligt hos föderskan under förlossningen. Då har även personalen de bästa möjligheterna att tryggt och effektivt sköta om den födande kvinnan.

Förlossningens öppningsskede kan ta många timmar, så att stödpersonens närvarande förhindrar att inte föderskan skall känna sig ensam. Stödpersonen kan massera föderskans rygg, värma vetepåsar (de hjälper föderskan att slappna av och lindrar sammandragningssmärtan), torka svetten, heja på och ge kalla handdukar under krystningsskedet. Stödpersonen skall ta egen mat med sig, som kan förvaras i kylskåpet i stödpersonens kafferum. Där kan man även själv koka kaffe eller te. På natten, om förlossningen är i ett lugnt skede, kan stödpersonen vila i gungstolen eller på “säckstolar”, eller sova i sängen (i rum 1 och 2 finns en säng för stödpersonen).

 Då barnet är fött får stödpersonen klippa navelsträngen. När mamman har ammat barnet, får stödpersonen tillsammans med barnsköterskan bada barnet. Två timmar efter förlossningen förflyttas mamma och barn till barnsängsavdelningen. Nattetid bör stödpersonen sedan åka hem, men om han/hon vill kan man gå med till barnsängsavdelningen för att följa mamma-barn. Denna princip för att inte störa nattfreden för de öviga på avdelningen.

Pappornas mest allmänna fråga är, “Var hittar man parkeringsplats”? Några platser finns utanför moderskapspolikliniken och bredvid U-sjukhuset finns ett parkeringshus. Dessa platser är på dagen avgiftsbelagda. Längs gatorna bredvid sjukhuset kan finnas gratis p-platser.

3.2 Förlossningens öppningsskede


Med öppningsskedet menar man att livmodermunnen börjar öppna sig till det att den är fullt öppen. Öppningsskedet har börjat då sammandragningarna kommer regelbundet under 10 minuters mellanrum och livmodermunnen börjar öppna sig. Förstföderskans öppningsskede är i medeltal 10-14 timmar, och hos en omföderska 6-10 timmar. Under öppningsskedet känns livmodern hård då sammandragningar kommer, och i samband med sammandragningen brukar det kännas smärta i nedre ryggen/magen. Under öppningsskedet får föderskan röra på sig helt normalt och äta flytande kost. Det är bra att vara så som det känns bäst för en själv.

 

Vad du har till ditt förfogande i förlossningsavdelningen: 


– cd-spelare

– terapibollar*

– madrasser

– säckdynor

– badkar*

– dusch

– gåstol*

*Var god och se bilder frånförlossningsavdelningens bildgalleri. Synnytyosaston kuvagalleria

Förlossningens framskridande följer man med via inre undersökningar. Under öppningsskedet följer vi även med hur barnet mår via hjärtljudskurvor (KTG), en gång i timmen ca 20 minuter. Barnets hjärtljud lyssnar man på utvändigt via mammans mage. Eller så kan man efter vattenavgång lägga en elektrod på barnets huvud eller säte, och lyssna på hjärtljuden via elektroden. Efter vattenavgången följer man även upp färgen på fostervattnet. Vid behov kan vi följa med barnets hjärtfilm (EKG) under förlossningen med hjälp av en STAN®-apparat.

Stan®


Fostrets hjärtljudskurva (KTG) är bra, men inte tillräckligt bra, man kan inte följa med om barnet får syrebrist under förlossningen. STAN-apparaten registrerar EKG: et från barnets huvud eller säte, med en liten elektrod. STAN® apparaten kan man använda till foster som har över 36 graviditets veckor. Om vi under förlossningens gång behöver mera information om fostrets välbefinnande inne i magen får vi det genom STAN®-apparaten, som är mycket trovärdig. ÅUCS har använt STAN® i många år redan, och nu fungerar vi som ett undervisningscentrum i Finland.

 www.neoventa.com

Under öppningsskedet är sammandragningarna mycket smärtsamma. Föderskans egna krafter är en stor smärtlindringskälla, men om annan smärtlindring önskas, kan saken diskuteras med barnmorskan. Berätta för henne om eventuella önskemål. Tillsammans hittar ni en lämplig smärtlindring som är bra för dig. 

3.2.1 Smärtlindring


 Nästan alla kvinnor upplever att sammandragningarna är smärtsamma. Förlossningssmärtan är för var och en mycket individuell. Smärtlindringens syfte är att lindra smärtan för den födande kvinnan, inte att ta bort all smärta.

Viktigt under förlossningen är att man kan vara avslappnad. Många föderskor tycker att de får bra hjälp av en varm dusch. Varm dusch är avslappnande och lindrar sammandragningssmärtan. På förlossningsavdelningen finns det även till gång till ett barkar. I badkaret kan man vara så länge, som fostervattnet finns kvar. Även varma vetepåsar lindrar smärtan, t ex kan man lägga dem på nedre magen eller på ryggen. Att röra på sig och att byta olika ställningar lindrar oftast föderskans smärta under sammandragningen. I varje förlossningsrum finns en gungstol och en justerbar säng. Med hjälp av en boll och säckdynor kan man hitta en bra ställning. Barnmorskorna handleder och hjälper gärna till och stöder föderskan att höra på sin egen kropp. 

Smärtan som känns i korsryggen kan man använda vatten eller Aqua-kvaddlar som smärtlindring. Där smärtan finns i korsryggen sticker man sterilt vatten, fyra olika platser för att lindra smärta. Ävenakupunktur kan användas för att lindra förlossningssmärta. 

I varje förlossningsrum finns det tillgång till lustgas. Under sammandragningen andas man lustgas via en mask, (lustgas som är blandat med syre), som hjälper föderskan att slappna av och att fokusera på andningen. Din barnmorska hjälper dig att hitta en bra andningsteknik. 

De ovan nämnda smärtlindringarna kan man använda sig av under hela öppningsskedet.

Förlossningsläkaren kan också ge livmoderhalsbedövning, dvs. paracervikalbedövning (PCB). Denna bedövning lämpar sig bra för friska föderskor, som har fullgången graviditet och ett välmående foster. Effekten av bedövningen varar ca 1-1½ timme och vid behov kan man lägga denna bedövning flera gånger  

Epiduralbedövning är det effektivaste smärtlindringen under öppningsskedet. Anestesiläkaren lägger bedövningen, anestesisköterskan eller barnmorskan kommer och assisterar läkaren. Föderskan måste ligga på sidan då bedövningen läggs. Det är en blandning av bedövnings- och smärtmedicin som sprutas in mellan ryggkotan i epiduralområdet. Epiduralbedövningen kan man lägga då förlossningen är i gång och livmodermunnen har öppnat sig till 3-4 cm och sammandragningarna kommer regelbundet. Om epiduralbedövningen ges i ett för tidigt skede, så blir sammandragningarna glesa och det leder till att förlossningen inte framskrider. I början av förlossningens öppningsskede, måste man prova på andra smärtlindringsmetoder som tidigare nämnts. Behovet av epiduralbedövning bedöms individuellt. Då epiduralbedövningen läggs, blir en tunn kateter kvar i ryggen och i katetern lägger man bedövningsmedlet som vid behov kan ökas under förlossningens gång. Katetern tejpas sedan fast på föderskan rygg, och det begräsar inte föderskan att röra på sig. Efter bedövningen är det bra att kvinnan blir kvar i sängen ca 30-45 min. Efter detta kan föderskan bra stiga upp från sängen och vandra t ex i korridoren med hjälp en sin stödperson. Till förstföderskorna används ofta en så kallad smärtpump, som doserar kontinuerligt bedövningsmedel i katetern.

En annan ryggbedövning som läggs på samma sätt som vid epiduralbedövningen, är spinalbedövning.Där läggs en liten mängd bedövnings- och smärtmedicin i ryggmärgen. Denna form av bedövning är snabbverkande och varar i 1-1½ timme. Det är även anestesiläkaren som ger denna bedövning. I samband med spinalbedövningen läggs ingen kateter, så denna bedövning passar bra till omföderskor eftersom den är kortverkande. 

Med epidural- och spinalbedövning finns det även nackdelar. Det vanligaste är att blodtrycket sjunker. Föderskan observeras minst 20-30 minuter efter bedövningen, man mäter föderskans blodtryck och följer effekten av bedövningen. Oftast sjunker blodtrycker lite efter bedövningen, men behöver ingen åtgärd, men vid behov måste man ge vätskedropp och så kan man ge mediciner i vänkanylen. Före bedövningen läggs alltid en vänkanyl i föderskan handrygg. Smärtmedicinen som läggs i ryggen kan oftast orsaka lindrig klåda på huden, som är ofarlig och inte behöver någon medicinering. Efter bedövningen kan det ibland komma smärta i ryggen om går fort över. Vid behov kan man använda smärtmedicin. Huvudvärk kan förekomma strax efter bedövningen, särskilt då föderskan står, men detta är sällsynt. Det är bra att veta att även för det finns effektiv hjälp att tillgå. Allvarliga följdverkningar efter epidural- eller spinalbedövning, så som värk eller domning som förorsakats av hjärnskada eller förlamningssymptom är mycket sällsynta.
(M-L Jaakola)

Under krystningsskedet kan man ännu använda sig av en pudendalbedöving. Förlossningsläkaren kan just före krystningsskedets början bedöva nerven via vagina, på båda sidorna, så att krystningsskedet blir lättare. Denna bedövning används mycket sällan i Finland. Oftast under krystningsskedet bedövar man mellangården.

Smärtlindringsmetoder under förlossningen kan man i stort sett planera på förhand, men inte göra upp en lista över hur man vill ha det. Att diskutera smärtlindring tillsammans med sin barnmorska, brukar ge ett gott resultat av smärtlindring under öppningsskedet.

3.3 Förlossningens krystningsskede 


Mellan öppnings- och krystningsskedet är oftast ett förflyttningsskede, då livmodern är fullt öppen och att man börjar vänta på att barnets bjudande del skall sjunka ner till förlossningskanalen. Krystningsskedet börjar då livmodermunnen är fullt öppen, 10 cm. Vid den inre undersökningen känns enbart barnets bjudande del och livmodermunnens kanter känns inte mera. Oftast i detta skede känner föderskan en tryck känsla mot ändtarmen. Själva krystningen börjas då när tryckkänslan är så stark och föderskan känner att hon vill krysta. Om krystningskänslan inte känns (trots livmodermunnen är 10 cm öppen), då har inte barnets bjudande del sjunkit tillräckligt långt ner i förlossningskanalen. Då kan man mycket väl vänta tills barnet sjunker ner i förlossningskanalen och att krystningskänslan kommer. Om sammandragningarna i detta skede är svaga kan man förstärka sammandragningarna med ett oxitosindropp (värkstimulerande dropp). Även epiduralbedövningen kan minska krystningskänslan. Då kan man vänta tills bedövningen släpper en aning, om barnets hjärtljud är bra. Krystningsskedet kan vara från några minuter till ett par timmar. Hos förstföderskor är oftast krystningsskedet längre, då vävnadsmotståndet är större än hos omföderskor. Många känner krystningsskedet som en lättnad, när de själva konkret får göra någonting och känner att de hjälper barnet att födas fram. I detta skede är det bra att komma ihåg att – trots tröttnad, är krystningsskedet förlossningens målraka, och dess framskridande kan man själv påverka. Föderskan får till en början krysta själv, allt enligt hur det känns då det är fråga om sammandragning. Mellan sammandragningarna är det viktigt att föderskan slappnar av och samlar krafter till nästa sammandragning.

.

När barnet har sjunkit längre ner i förlossningskanalen, ger barnmorskan mera handledning hur föderskan skall krysta och hejar på. Då sammandragningen börjar drar föderskan lungorna fulla med luft, håller andningen och krystar länge och lugnt ner mot ändtarmen. Hon krystar så länge hon orkar, sedan blåser lungorna tomma, drar igen lungorna fulla med luft och krystar igen. Oftast hinner föderskan krysta tre gånger effektivt under en sammandragning.

Då när barnets huvud föds fram, stöder barnmorskan mellangården och hjälper barnets huvud att födas långsamt, för att förebygga stora bristningar. Vid behov kan man bedöva mellangården och göra episiotomi, det vill säga ett klipp i mellangården. Bristningar och klipp sys genast ihop efter det att moderkakan fötts fram. Innan lägger man mera bedövning i mellangården eller där bristningen är. Stygnen är självsmältande och försvinner inom två veckor. Som eftervård av såren räcker att man i samband varje WC-besök gör underlivstvätt.  Luftbad är också bra till såren.

Krystningsställningar finns det många av. Det är bra att byta ställningar under krystningsskedet så att man hittar den rätta tekniken att krysta och det som känns bra för en själv. Man kan krysta i sängen, på sidan eller halvsittande ställning, stå på knä i sängen, stående bredvid sängen, sitta på pall m.m. 

– vid sidoläge i sängen, under sammandragningen då föderskan krystar lyfter hon sitt översta ben uppåt, sätter handen bakom knävecket och drar benen mot sig

– stående på knä i sängen; en säckdyna läggs under föderskan mage och hon lutar på den, och benen är lite från varandra.
– vid stående ställning; lutar föderskan mot sängen eller sin stödperson, det krävs av föderskan har starka benmuskler
– vid pallförlossning finns det en särskild pall att sitta på; föderskan lutar sig lite bakåt, samtidigt som hon får stöd av sin stödperson som sitter på en stol bakom henne
– föderskan står i hukande ställning på en madrass på golvet; mycket starka benmuskler krävs av henne

– i halvsittande ställning i sängen; man höjer upp huvudändan av sängen, kvinnan lutar sig bakåt och sätter sina händer bakom sina knän och drar benen mot sig 

Barnmorskan hjälper och handleder kvinnan så att hon hittar en bra krystningsställning. Under sätes- och flerbördsförlossning samt vid olika åtgärder under förlossningen, är förlossningsställningen alltid halvsittande i sängen med benen uppe i benstöd. Denna förlossningsställning kallas kortbädd. 

Under krystningsskedet följer man med barnets hjärtljudskurva hela tiden. Under sammandragningen kan barnets hjärtljud sjunka, men återhämtas snabbt. Detta är normalt under krystningsskedet. Om fosterljuden förändras under krystningsskedet, kallas läkare till rummet, som sedan vid behov hjälper barnet ut med en sugklocka eller tång. En “sug” eller tångsked läggs helt enkelt på barnets huvud och i samband med att föderskan krystar hjälper förlossningsläkaren att dra i sugklockan eller i tången. 

Före barnets födelse, rings det på klockan och en assisterande barnmorska och barnsköterska kommer med. Vid behov kallas det på förlossnings-, barn- eller anestesiläkaren. När barnet har fötts torkar man barnet torrt och sedan läggs han/hon på moderns bröst, där barnet får vara i lugn och ro sin första levnadstimme. Där lyssnar han/hon på bekanta hjärtljud, hålls varm och lugnar sig efter sitt första skrik. Om fostervattnet under förlossningen varit grönt, suger man barnets luftvägar före man lyfter han/hon upp på bröstet.

 

3.4 Förlossningens efterbörd

Efter att barnet har fötts, finns efterbörden ännu kvar i livmodern (moderkakan, navelsträngen och fosterhinnorna). Efterbördstiden varar från det att barnet har fötts till att efterbörden kommer ut. I allmänhet tar det 5-10 minuter efter det att barnet har fötts. Medan man väntar att efterbörden kommer ut, tar den assisterande barnmorskan blodprover från navelsträngen (astrup, TSH, och undersökningsprover) samt ger kvinnan medicin så att livmodern dras samman och att moderkakan skall lossna så fort som möjligt. Kvinnan kan själv krysta ut efterbörden eller så hjälper barnmorskan till att efterbörden föds fram genom att trycka på kvinnans mage, livmodern, och dra i navelsträngen. Man kan bra vänta en timme före efterbörden föds fram, om livmodern blöder normalt. Om inte efterbörden kommer ut måste förlossningsläkaren ta ut efterbörden i operationssalen. Detta sker i en lätt narkos eller bedövning.

Efter att efterbörden kommit ut bedövas mellangården på nytt och eventuella bristningar sys. Större bristningar sys i operationssalen. 


4 Den nyföddas vård på förlossningsavdelningen 

ÅUCS har valt att delta i WHO: s och UNICEF: s program, “Baby friendly hospital“. Detta innebär att barnet genast efter förlossningen skall lyftas upp på moders bröst, för att betona hud-mot-hud-kontakten. Vidare betonas att föräldrarna skall torka barnets huvud, ansikte och hud med lugna rörelser. Överhuvudtaget arbetar man för att minska hårda tag och höga ljud. Det är viktigt att låta barnet vila. Njuta av stunden. En stund efter att barnet har fötts, börjar han/hon söka sig till bröstet och börjar suga. Huden är barnets viktigaste kärlekskanal.

Hudkontakten är viktig:
– väcker barnets sök- och sugreflex
 – barnet får värme genom moders hud
 – barnet känner sig trygg och lugn; lyssnar på moders hjärtljud och vågar öppna sina ögon, känslan av gemenskap uppstår, på så sätt tillfredsställs behov av närhet och trygghet 

– en för barnet bekant bakterieflora överförs via huden
 – blodsocker hålls på en bra nivå, då barnet har liten energiförbränning

 


Efter barnets födelse på pappan/stödpersonen klippa navelsträngen, med barnmorskans hjälp. Till barnet ger man även den så viktiga K-vitaminsprutan. Barn och mor får nummerarmband, som är samma nummerserie. På moders armband står hennes namn och socialsignum och på barnets står barnets “sjukhusnamn”, födelsedatum och tid. Efter första amningen, vid 1-2 timmars ålder, mäter och väger barnsköterskan barnet. Pappan/stödpersonen får delta i barnavården. 

Om det är något avvikande med barnets välbefinnande, sköter man barnet enligt behov. 

Om barnet föds med kejsarsnitt, förs han/hon från operationssalen till barnrummet pappa/eller stödpersonen sköter barnet. I uppviket har mor och barn möjlighet till hudkontakt.



5 Vad händer efter förlossningen på förlossningsavdelningen?
 

Om allt går normalt, kan föderskan efter förlossningen genast amma sitt barn. Efter amningen får föderskan gå i duschen och på toaletten. Hon får någonting att äta och kan sedan i lugn och ro bekanta sig med sitt barn. Modern och det nyfödda barnet observeras på förlossningsavdelningen ungefär två timmar efter att födseln, sedan förflyttas de över till barnsängsavdelningen.

Efter förlossningen följer man även med föderskans blödningar och kontrollerar att livmodern har dragits väl samman. Om livmoderns sammandragning inte förlöper tillfredsställande, ger man extra medicin. Ifall kvinnan blöder och man misstänker att det har blivit en bit av moderkakan kvar i livmodern, måste en skrapning göras i operationssalen av förlossningsläkaren. När blödningen väl har lugnat sig och livmodern är väl sammandragen kan mor och barn förflyttas över till barnsängsavdelningen som normalt.




6 Onormala förlossningar 


6.1 Sugklocka och tångförlossning 


Man kan hjälpa barnet att födas med hjälp av en sugklocka eller tång, detta av olika skäl, ibland är det på grund av föderskan, barnet eller båda två. Till exempel; hotande syrebrist hos fostret, föderskan är mycket trött, dåliga sammandragningar eller att kvinnan har någon sjukdom varav hon inte får krysta. Om inte förlossningen sker med sugklocka eller tång, måste man i detta skede göra kejsarsnitt. Barnläkaren kontrollerar barnet efter instrumentellförlossning.

6.2 Sätesförlossning

Med säte menas att barnet föds till världen med baken först. Sätesförlossning planeras på förhand. Föderskan går på bäckenröntgen och på ultraljud för att säkerställa barnets storlek och ställning. Efter detta bedömer man vilket förlossningssätt blir bäst och säkrast. Sätesförlossning sker i kortbädd och barnet hjälps ut av förlossningsläkare. Barnet granskas av barnläkaren efter sätesförlossningen. 

6.3 Prematurförlossning 

Med prematurförlossning menas barn som föds under graviditetsveckan 37+0. Orsaken till prematurförlossning vet man inte alltid. Ibland kan det vara fråga om att modern har en infektion, havandeskapsförgiftning eller flerbörd. Prematurförlossning försöker man förhindra till graviditetsvecka 34, med hjälp av mediciner i form av venösa dropp eller tabletter. Då är modern på sjukhuset för vila och får kortison i tablettform eller injektion för att barnets lungor skall mogna tidigare. I samband med förlossningen är barnläkaren med och vid behov förlossningsläkaren (om det är fråga om tvillingar eller sätesförlossning). I allmänhet sker detta under graviditetsvecka 36, därför förs barnet efter förlossningen till barnavdelningen “keskola” avd. 413 eller barnintensiven avd 414 till en början för observation. 

6.4 Flerbörd 

Under tvillinggraviditet eller vid graviditet då kvinnan väntar ännu flera barn, går hon kontinuerligt på uppföljning på moderskapspolikliniken. Där bestämmer man även hur kvinnan skall föda sina barn. Tvillingar kan man bra föda normalt, beroende på hur de ligger i livmodern. I samband med tvillingförlossning är barnläkaren med och undersöker barnen genast efter förlossningen. Trillingar och fyrlingar föds oftast med kejsarsnitt.


6.5 Kejsarsnitt (Sectio) 

Kejsarsnitt kan göras på grund av många olika orsaker. Orsakerna kan vara föderskan, barnet eller båda. En del av kejsarsnitten är planerade på förhand på moderskapspolikliniken under graviditeten. Då kommer föderskan på morgon hemifrån på den bestämda dagen. En annan del av kejsarsnitten bestäms på förlossningsavdelningen under förlossningens gång. Operationsförberedelserna görs enligt hur snabbt operationen skall ske, även anestesiformen påverkas, om kvinnan sövs ner eller görs operationen i bedövning. Barnläkaren undersöker barnet genast efter operationen.



7 Poliklinikförlossning 

Det är möjligt att föda polikliniskt på ÅUCS:s förlossningsavdelning, om graviditeten och förlossningen förlöpt normalt. Modern och barnet observeras minst sex timmar på förlossningsavdelningen före hemgång. År 2010 sköttes 18 förlossningar polikliniskt. 

Det är möjligt att föda polikliniskt om   

 – modern är frisk och graviditeten har förlöpt normalt

 – modern är omföderska

– om modern inte har problem med sockerbalansen

 – modern är Rh-positiv

– om modern fått antibiotika-behandling mot streptokockinfektion i slidan åtminsone fyra timmar före förlossningen

– tidigare barn har inte blivit gula
– förlossningen är normal
– barnet föds efter 39:e graviditetsveckan

– barnets vikt är normal

barnet observeras på förlossningsavdelningen minst 6 timmar och under den tiden skall den första amningen ske, barnet skall kissa och tarmen skall fungera (barnbäck). Barnets kroppstemperatur skall hållas normal och blodsockervärdet, som mäts vid 6 timmars ålder eller tidigare, bör vara normalt.

barnläkaren har undersökt barnet och konstaterat att barnet är friskt.

barnläkaren har inte möjlighet att undersöka barnen mellan kl. 22-09.00 ( lördagar och söndagar mellan 22.00-09.00)

eftergranskning av barnet görs vid 2-3 dagars ålder. Poliklinikbesöket är avgiftsbelagt. Undersökningen görs för att utesluta hjärtfel, gulhet (mäts vid behov med blodprov) och uttorkning (vägning). Samtidigt ges Calmette-vaccinering mot tuberkulos. (hl/cl)


8 Är det något du undrar över angående din egen förlossning? 

Du kan ringa till förlossningsavdelningen (02) 313 1360 och lämna ringbud till den barnmorska som skötte din förlossning. Hon ringer dig, och ni kan sedan tillsammans bestämma en ny telefonkontakt eller ett besök och diskutera igenom de eventuellt oklara sakerna angående din förlossning.


Sidan är uppdaterad 28.1.2011/ra/mm

Kommentarer är avstängda