Prickläget

Imorgon är vi officiellt friska. Davids sista blåsa var inte kvar i morse och mina två sista torkade ut under dagen igår.
David ser helt fin ut i ansiktet förutom lite röda prickar kring munnen (men det brukar han få till och från under vintern ändå), på kroppen har han OTROLIGT mycket skorvar som skall trilla av, sen blir han väl rödprickig ett tag. Skall bli spännande att se om han återgår till sitt ursprungsläge efteråt. 🙂
Jag ser bedrövlig ut, men inte längre som någon som drabbats av digerdöden utan snarare som någon som haft VÄRSTA acne-anfallet. Helt klart mycket lättare att leva med… Prickig på kroppen förstås men det gör ju inte så mycket den här tiden på året…
Kort analys av min upplevelse av vuxen-vattkoppor:
  • Ondast – hela ansiktet, men också de blåsor som kom inuti öronen och vid ögonen.
  • Minst märkbara – underarmarna.
  • Märkligast – den inne i ena handflatan, och de inne i munnen/på tandköttet.
Värst var febern. Det var feber så många dagar i rad. Om hostan och luftvägssymptomen hade med vattkopporna att göra var de inte heller speciellt rosiga… Svårast var att låta bli att pilla på blåsorna när de till slut dök upp. Men allra allra värst var nog febern.

Ett svar till “Prickläget”

  1. Det har varit en prickig början på det här året, med början i Norge, hur gick det för dom?