Sitter och läser tillbaka

Skulle leta fram en bild av byxan som Tobias vägrade ha på sig, den hittills första och mest kritiska klädsituationen i Tobias liv men hittade inget inlägg om det. Hittade istället ett par andra:

Olöslig ekvation – Hujeda mig vilka dagar det var ibland, när pojkarna var mindre.

Faktiskt, om man skall jämföra, så har vi samma läge fortfarande ibland. Men inte alls på långa vägar så länge som jag minns att det där försiggick. Nu kan jag dessutom lite trött förklara för de två härdsmältorna att det finns alternativ – om man inte kan sluta skrika och vara arg över ’fel glas/för varm mat/för små bitar/för nära bordet/för långt från bordet’ etc etc – kan man lämna köket och gå upp på sitt rum och fundera en stund. Välkommen tillbaka är man alltid (när man funderat en stund). Då när det där blogginlägget skrevs förstod ju ingen av grabbarna egentligen vad jag sade.
Nu för tiden använder jag ett (ofta) högt uttalat mantra: EN – SAK – I – TAGET
Jag har förklarat för grabbarna att jag inte kan göra mer än en sak i taget och om jag aldrig får göra klart något blir det aldrig som de vill ha det. Tex ”mer juice mamma!” samtidigt som mamman i fråga håller på att smöra en smörgås åt samma barn. Dessa uppmaningar och behov (mer juice/mjölk etc) tenderar att gå från ett rop till ett skri på bara tre repetitioner. X-] Och man springer småsvettigt till kylskåpet för att tillgodose behovet innan skriet överskrider frekvenser ens öron klarar av… Då hjälper det att upprepa mantrat högt ”en sak i taget”. En sak i taget. En. Sak. I. Taget.
Jag blir lugnare av det och jag märker att ungarna förstår konceptet. 🙂

Dagens lektion – ”Inte äta klister”. Faktiskt pratade Tobias om detta så sent som igår. Svårt att veta vad han kommer ihåg eller inte ibland. Men denna upplevelse hänger med. 😀

2 svar till “Sitter och läser tillbaka”

  1. Tänk vad skönt det är att det faktiskt finns fler än jag som har olösliga ekvatoner. Tack! Om du har en story om barn som är vaken mellan 1.00-4.00 varenda natt de senaste 4 månaderna så läser jag mer än gärna denna story 🙂